I projektet FASiS (Fysisk aktivitet i samhällsplanering i Sörmland) har Helena Tobiasson, biträdande lektor inom interaktionsdesign på MDU och Johan Faskunger, beteendevetare och affilierad forskare, granskat de styrande dokument som aktörer inom region och kommuner i Sörmland använder för att skapa förutsättningar för fysisk aktivitet i närmiljön.

- Fysisk aktivitet påverkar både hälsa och välbefinnande, och störst samhällseffekt har fysisk aktivitet när de mest stillasittande tar sina första steg och kommer i gång. Därför är det viktigt hur våra städer och boende- och närmiljöer är anpassade för just rörelse och fysisk aktivitet, säger MDU i ett pressmeddelande.

* Värna och utnyttja ytorna med tätortsnära skog, gräs, vatten, snö/is för rörelse, året om.

* Prioritera trygghet och säkerhet genom att exempelvis sänka hastigheter för bilar och att satsa på cykelbanor och året-runt-cykling.

* Behåll och utveckla natur nära bostadsområden och i tätorter.

* Satsa på rörelsefrihet för alla medborgare i hela staden. Skapa attraktiva mötesplatser som passar olika typer av aktiviteter året om, oavsett väder, årstid och mörker.

* Identifiera grupper med stillasittande livsstil och ta fram effektiva insatser för att få fler i rörelse och aktivitet.

Projektet har gett flera viktiga insikter om hur olika aktörer arbetar, eller kan arbeta mer systematiskt, för att skapa ett samhälle med mer fysisk aktivitet och rörelse.

– Detta behöver prioriteras högt av politiker och kräver samverkan med civilsamhället, till exempel det organiserade friluftslivet, kulturen och idrotten, säger Johan Faskunge.

Johan Faskunger menar också att politiker och beslutsfattare i kommun och region behöver inse att arbetet med fysisk aktivitet är starkt kopplat till arbetet med folkhälsa, hållbarhet, stadsutveckling, turism men även säkerhet och trygghet.

– Politiker kan inte se på fysisk aktivitet som ett sidospår, utan det måste vara en integrerad del av redan prioriterade mål och arbeten. Det största misstaget som politiker kan göra är att tro att Kultur & Fritid eller en folkhälsoenhet på egen hand ska lösa frågan. Fysisk aktivitet bör finnas med i stort sett all stadsplanering, säger Johan Faskunger och fortsätter;

– Regelbunden fysisk aktivitet har starka effekter på både vår fysiska och psykiska hälsa. Men det ger även positiva effekter på samhällsutvecklingen i form av minskad sjukfrånvaro, ökad produktivitet och ett mer hållbart samhälle.

För att få de minst fysiskt aktiva att börja röra sig, menar Helena Tobiasson att det behöver integreras i vardagen.

– Genom att främja det enkla friluftslivet och rörelsen i det vardagliga livet når man långt. Det behövs även samverkan mellan de organisationer och aktörer som möter dessa grupper. Och framför allt, för att få en effekt på de minst fysiskt aktiva, krävs att politiker och beslutsfattare skapar sig fördjupad kunskap och förståelse för dessa grupper och deras normer och värderingar, säger Helena Tobiasson.