Hur vi ska känna inför klimatförändringarna debatteras i offentligheten. I en nyligen prisad artikel analyserar forskare vid Institutet för framtidsstudier olika klimatkänslors lämplighet för att hjälpa oss reda ut oenigheten.

Diskussionen om hur vi bör känna inför klimatförändringarna går varm. Människor funderar över hur de själva bör känna, och enligt vissa är en del känslor fel, medan andra är mer lämpliga.

Denna process att skapa och förhandla nya normer kring hur vi bör känna, kallar forskarna, Julia Mosquera, filosof, och Kirsti Jylhä, forskare i psykologi, en normativisering av klimatkänslor. Men den kan leda fel om det blir ett förenklat sökande efter en enskild ”rätt” klimatkänsla, påpekar artikelförfattarna i ett pressmeddelande från Institutet för Framtidsstudier.

Enligt dem vore det bra att inse att det finns flera känslor som är naturliga att ha kring klimatförändringar, och vill vi förstå vilka känslor som är mer lämpliga än andra bör vi mer ingående diskutera hur de ska utvärderas.

– När klimatkänslor diskuteras i den allmänna debatten är det vanligt att bedöma deras lämplighet utifrån vilka konsekvenser de kan få, exempelvis om de kommer att leda till att vi agerar på ett klimatvänligt sätt. Den diskussionen kanske menar väl men bygger ofta mer på intuition än på forskningsresultat eller normativa analyser, säger Kirsti Jylhä i samma pressmeddelande.

Forskarna menar att vad som är lämpligt att känna varierar mellan individ och kontext. Det finns därför inte någon allmängiltig ”rätt” känsla. Det betyder dock inte att känslor inte kan utvärderas. I artikeln används kriterier för att värdera ett antal klimatkänslor, som också kan användas för att förstå såväl sina egna som andras känslor.

– På individnivå kan människor även ställas inför olika känslomässiga dilemman. Kan jag njuta av en varm sommardag, eller ska jag känna oro med tanke på vad som ligger bakom värmen? Båda reaktionerna kan vara rationella eftersom de handlar om två olika aspekter av klimatförändringarna. Klimatförändringarna är ett komplext fenomen som omfattar en mängd aspekter som framkallar olika reaktioner, säger Julia Mosquera.

Att i det offentliga samtalet fokusera på oenigheter och konflikter vad gäller hur människor bör eller inte bör känna inför klimatfrågan kan i sig få olyckliga konsekvenser, enligt forskarna.

– Till exempel är det möjligt att människor kan börja misstro varandras motivation till förändring och därmed själva avstå från att agera klimatvänligt, säger Kirsti Jylhä.

Vad är det du reagerar på?

Börja med att försöka identifiera vilken aspekt av klimatförändringarna det är du reagerar på. Är du rädd inför din framtida säkerhet? Är det orättvisan? Att politikerna inte gör tillräckligt? Känner du att du inte kan påverka?

Är din känsla rationell?

När du vet vad du reagerar på kan du fundera över om känslan är rationell. Är problemet så stort som du tror? Stämmer det att inget görs, eller att du själv inte kan göra något? Hoppas du på förändringar som är möjliga att åstadkomma?

Vad får din känsla för effekt?

Du kan också fundera på vad känslan får för konsekvens för dig och andra. Leder den till att du påverkar andra att känna eller agera på ett sätt du tycker är bra? Leder den till att du agerar på ett för dig meningsfullt sätt? Orsakar den oproportionellt mycket lidande hos dig?

Julia Mosqueras och Kirsti Jylhäs artikel "How to feel about climate change? An analysis of the normativity of climate emotions" publicerad i The International Journal of Philosophical Studies (IJPS), har nyligen vunnit 2021 års PERITIA Prize som delas ut av UCD Centre for Ethics in Public Life, Dublin, som en del av den årliga IJPS Robert Papazian Essay Competition.