I ett labb på Chalmers har forskare vid avdelningen för teknisk akustik gjort en studie där försökspersoner genomfört koncentrationstester med bakgrundsljud av trafikbuller. Försökspersonerna fick i uppgift att titta på en datorskärm och reagera på vissa bokstäver och efteråt skatta sin upplevda arbetsbelastning. Studien visar att försökspersonerna både fick betydligt sämre resultat på prestationstestet, och upplevde arbetsuppgiften som svårare att genomföra, med trafikbuller i bakgrunden.

– Det som är unikt med studien är att man kunnat påvisa försämrad prestation vid bullerpåverkan vid så låg ljudstyrka som 40 decibel, vilket exempelvis motsvarar vanlig bakgrundsljudnivå i kontorsmiljö eller i ett kök, säger Leon Müller, doktorand vid avdelningen för teknisk akustik, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik i ett pressmeddelande.

Bakgrundsljudet bestod av två olika ljudsekvenser som simulerade en lastbil som kör förbi på tio meters avstånd respektive femtio meters avstånd. Båda sekvenserna hade ställts in så att de gav en toppljudstyrka på 40 decibel i rummet.

– Sekvensen som simulerar ljud från det närmare avståndet, alltså där ljudnivån förändras kraftigt medan ett fordon kör förbi, upplevdes oftast som mer störande av försökspersonerna. Det har att göra med att trafik på längre avstånd generellt upplevs som en mer konstant ljudbild, säger Leon Müller.

Bostäder byggs numera närmare trafikleder

De nya resultaten förstärker en redan problematisk bild av hur trafikbuller påverkar hur vi mår och hur vi presterar. Under senare år har nämligen avståndet mellan trafikleder och nybyggda bostäder i svenska städer tillåtits krympa, en trend som också kan ses internationellt.

Wolfgang Kropp, Chalmersprofessor i teknisk akustik som forskat på bland annat trafikbuller under många år, menar att uppluckringen av byggregler har lett till att problemen förvärrats.

– För att få bukt med bostadsbristen fattades 2015 och 2017 beslut för att förenkla och göra planprocesser mer likvärdiga över landet. Dåvarande bullerkrav sänktes eftersom de sågs som ett hinder för de 100 000 bostäder man ville bygga, och effekten av det är att vi nu bygger invid tungt trafikerade trafikleder utan att man tagit tag i trafikbullerproblematiken, säger Wolfgang Kropp.

I regelverken för var man får bygga utgår man, lite förenklat, ifrån medelnivån på buller utomhus över en 24-timmarsperiod, vilket alltså inte fångar in enskilda passager. Forskning tyder också på att de lågfrekventa topparna i bullret inomhus, som inte heller fångas in av nuvarande regler, är svåra att undgå och dessutom upplevs mer störande och därmed påverkande på hälsan.

Sänkt fart för fordon kan ge ökad bullerexponering inomhus

Jens Forssén, biträdande professor i teknisk akustik på Chalmers, har i en studie gjort modelleringar av lågfrekvent ljud som visar att det framför allt är tung trafik i låg hastighet som ger upphov till lågfrekvent buller som det är svårt att få bukt med, trots god isolering och täta fönster – och trots att man byggt i enlighet med byggnormer och riktvärden för buller.

– Beräkningarna på olika typer av fasader visar att det är svårt att åstadkomma goda inomhusljudmiljöer nära trafikerade vägar. Att sänka hastigheten är heller inte någon lösning eftersom beräkningar visar att bullerexponeringen inomhus rent av kan öka när körhastigheten är nedsatt, säger Jens Forssén.

Han anser att buller och ljudmiljö är faktorer som ofta kommer in för sent i planprocessen, vilket gör att man går miste om fördelar man kunnat få om man från början planerat för att nyttja platsen så bra som möjligt ur ett bullerperspektiv.

Forskarna är också eniga om att det som skulle ge bäst effekt vore att undvika att förtäta på platser där trafikbuller får för stor påverkan på hälsa och välmående.

Labbmiljön på Chalmers där forskningen har utförts ser ut som ett vardagsrum med möbler och textilier, men bakom takpanel och fönster döljer sig ett avancerat högtalarsystem som gör att man under kontrollerade former kan simulera olika ljud, till exempel från vägtrafik.

Testerna utfördes genom att 42 försökspersoner fick utföra ett så kallat kontinuerligt prestationstest (CPT) under respektive ljudsekvens. Försökspersonen fick se en datorskärm där enstaka bokstäver presenterades i sekvenser, och instruerades att trycka på en knapp för alla bokstäver utom "X".

Försökspersonerna besvarade också ett så kallat NASA-TLX frågeformulär, som används för att visa den subjektiva arbetsbelastningen en person upplever medan hen utför en uppgift. Försökspersonerna poängsatte den upplevda arbetsbelastningen utifrån sex olika dimensioner: upplevd mental arbetsinsats, fysisk arbetsinsats, tidspress, ansträngning, prestation samt frustrationsnivå.