I ett internationellt forskningsprojekt undersöker forskare från Mälardalens högskola (MDH) varför vissa män engagerar sig i problemet, och varför andra är tysta. Mäns våld mot kvinnor definieras av Världshälsoorganisationen (WHO) som ett utbrett folkhälsoproblem och en kränkning av de mänskliga rättigheterna.

Ett ökande antal studier, från bland annat WHO och Världsbanken, bekräftar att fysiskt, sexuellt och psykiskt våld mot kvinnor och flickor utgör en av de stora globala hälsofarorna för kvinnor med bland annat depression och ökad dödlighet som följd. När kvinnor utsätts för våld är det vanligast att gärningspersonen är någon närstående, till exempel en nuvarande eller före detta partner. Enligt Brottsförebyggande rådets statistik polisanmäldes 23 200 fall av misshandel av kvinnor över 18 år under 2020. I 80 procent av fallen var kvinnan bekant med förövaren. Dessutom anmäldes 1 530 fall av grov kvinnofridskränkning.

Anna-Lena Almqvist är universitetslektor och docent i socialt arbete vid MDH. Hon är verksam i ett internationellt forskningsprojekt om män som engagerar sig i mäns våld mot kvinnor.

- Många har argumenterat för hur viktigt det är att män engagerar sig för att få slut på mäns våld mot kvinnor. Syftet med projektet är att ta reda på vilka strukturella och individuella faktorer som stöder och gör detta engagemang möjligt, säger hon.

Faktorer varför män engagerar sig

I projektet har forskare från Spanien, Storbritannien och Sverige intervjuat män som är verksamma inom olika frivilligorganisationer eller som arbetar professionellt med dessa frågor. Resultaten från projektet visar på några tydliga faktorer för varför vissa män engagerar sig för att stoppa våld mot kvinnor, och varför andra är tysta.

- Betydelsen av kvinnors inflytande i mäns liv går inte att underskatta. Män som engagerar sig har ofta blivit inspirerade och influerade av kvinnor i sin närhet, som mödrar samt far-och mormödrar, partners och andra kvinnor i familjen eller i lokalsamhället. De kan ha personliga erfarenheter direkt eller indirekt av olika former av våld i familjen, som utövats av släktingar eller vänner till familjen.

Inspiration från olika uttryck för maskulinitet när de växte upp, kan vara en annan orsak, enligt Anna-Lena Almqvist.

- Att själva bli pappor var betydelsefullt för männen. Mäns och pojkars våld mot andra män och pojkar har påverkat engagemanget. Det kan även vara specifika händelser som män i offentligheten som utövat våld mot kvinnor eller att männen själva kastats in i ett engagemang på grund av en personlig tragedi.

- Varför män är tysta kan bero på att det kan ses som omanligt. Det reflekterar mäns ovilja att tala med varandra om känsliga frågor som våld. Hinder eller motstånd i det personliga livet, som spänningar i familjen kan vara andra orsaker, säger Anna-Lena Almqvist.

Viktigt med värderingar och attityder

Hon menar även att det är viktigt med värderingar och attityder i de arbetsmiljöer män finns och de yrken de har.

- Det gäller både om insikten om vikten av antivåldsarbete har lett till ett yrke där mannen kan arbeta med detta, eller det omvända, att yrket lett till en insikt om betydelsen av antivåldsarbete. Engagemanget kan ha kommit till på framför allt två sätt; männen kan ha blivit gradvis engagerade eller hastigt påverkade i sitt engagemang. Betydelsen av att män stöttar varandra är också viktig. Däremot kan ”manosfären”, som kan beskrivas som en idéströmning med så kallade ”manrättsaktivister” som tar avstånd från feminism, ha ett negativt inflytande.

När det gäller skillnader mellan länderna ligger Spanien närmast en pro-feministisk, antivåldrörelse bland män, med regelbundna demonstrationer och marscher, särskilt jämfört med Storbritannien. När män väl är involverade finns ett starkare supportstöd från andra män i Spanien och Sverige, jämfört med Storbritannien. Som en möjlig konsekvens av stödet uttryckte spanska och svenska män en motreaktion från manrättsaktivister, som var fientliga till antivåldsarbetet.

- I Sverige kan den starka jämställdhetsdiskursen sätta käppar i hjulet genom att många män ser Sverige som ett jämställt land, med föräldraförsäkring etcetera. Det kan göra att man inte vill se problematiken med mäns våld mot kvinnor, säger Anna-Lena.

Från alla tre länder betonade deltagarna betydelsen av att utbilda såväl barn som unga när det gäller jämställdhet från tidig ålder.

- Det behövs även fler program, mer träning i antivåldsarbetet och fler diskussioner på arbetsplatser för att förhindra våld mot kvinnor. Flera deltagare menade att män inte anser att mäns våld mot kvinnor är ett specifikt problem, avslutar Anna-Lena Almqvist.

Via denna länk kan du ladda ner en kostnadsfri Open Access version av boken "Men’s Activism to End Violence Against Women - Voices from Spain, Sweden and the UK" som den internationella projektgruppen gett ut på Policy Press under 2021.