Generation Z, iGEN, eller smartphonegenerationen som den också kallas, är en benämning på de som föddes mellan mitten av 90-talet till början av 2000-talet. Exakt vilka år det rör sig om är inte helt bestämt men Rikard Molander, analytiker på analysföretaget Kairos future, beskriver generationen som de som är för unga för att minnas 11 september-attackerna 2001.

I en rapport har företaget analyserat den unga generationen.

– Olika generationer formas av olika upplevelser och olika händelser. Temat för rapporten är hur saker påverkat generation Z och hur de kommer att påverka framtiden, säger Rikard Molander.

Den amerikanska affärstidningen Forbes skriver att generation Z var barn under den globala finanskrisen 2007 till 2008 och betraktade föräldrar som kämpade med familjens ekonomi. Något som kan ha bidragit till en större medvetenhet om pengars betydelse och gjort Z mer drivna av pengar och att säkra sin egen framtid.

I medierna har Greta Thunberg blivit ett ansikte utåt för de ungas kamp för ett bättre klimat. När MTV tog på sig att döpa den nya, unga generationen 2015, valde kanalen The founders – grundarna. Motiveringen löd att ungdomarna klandrade tidigare generationer för att ha förstört och nedmonterat samhället, som nu måste byggas upp på nytt. Men i det stora hela är få från generation Z politiskt engagerade.

– Det finns ju ett gäng som är miljöengagerade, men de är inte en majoritet, de är en stor minoritet, men många prioriterar annat. Den största gruppen är inte politiskt engagerade över huvud taget, för dem handlar det mer om att säkra sin egen framtid, säger Rikard Molander.

I stället för just klimatfrågan är det frågor om moral som väcker störst intresse, där man anser att det är viktigt att sätta upp tydliga regler för vad man får och inte får göra. Man får inte vara närgången utan samtycke, man får inte marknadsföra onyttigheter och spel och man får inte låta sina barn bete sig hur som helst.

Hela 73 procent har uppgett att de har problem med ångest, vilket är tre gånger så mycket jämfört med hur generation X svarade när de var i samma ålder. Många av de tillfrågade tror att det beror på att man jämför sig för mycket med andra.

Då den tidigare generation Y såg internet som en kul och spännande värld är det istället vardag för Z. Den stora skillnaden mellan hur de två generationerna ser på internet är att generation Z är mer benägen att dela in internet och sociala medier i olika fack.

– Generation Y ser på sociala medier som att stå på en scen, där följarna är en publik. Generation Z ser i stället sina följare som en familj och sin sfär. De är mer noga med rätt sak på rätt plats. Man kan vara fånig på Snapchat med sina kompisar, men man kan inte vara det på Facebook, säger Rikard Molander.

Generation Z har vuxit upp under en turbulent och omvälvande tid – och alltjämt stormar det omkring dem.

Hur påverkas man av att ge sig ut i vuxenlivet inte under, utan efter krisen?

– Vi kan förstås inte veta när covid-19 är över, eller vilka kriser eller katastrofer som följer. Tiderna är omvälvande just nu, och det är oklokt att uttala sig om när vi ser det nya normala etablera sig. Men det är likväl sant att många fått sitt liv omkullkastat av krisen, medan de som är yngre och inte ännu etablerat sig inte slås lika hårt ur sin bana, som fortfarande är på väg att stakas ut.

De är oroliga för framtiden, men är samtidigt mer optimistiska på några fronter än vad tidigare generationer var i samma ålder. Kanske ett tecken på det framtidsforskarna William Strauss och Neil Howe beskrev som en ”konstnärlig generation”, en generation som föds in i svårigheter men som just på grund av detta blir kraftiga kulturbärare in i framtiden – inte rädda för att stöpa om samhällsklimatet och skapa den värld de önskar sig när dammet väl lagt sig.

– De är unga när äldre generationer tacklar krisen, och har inte mycket makt över den – men de glömmer den aldrig, och kommer med säkerhet forma hur framtidens Sverige ter sig ut, säger Rikard Molander.

Men unga är faktiskt ganska överens om att situationen inte alls är olösbar. Att svårigheterna inte är akuta utan långsiktiga innebär större möjligheter att ta oss igenom problemen med innovation, vilket är förknippat med att den allra yngsta generationen också är mest benägen att säga att vi kan lösa klimatkrisen utan att behöva sänka våra levnadsstandarder.

Samtidigt som det finns en optimism för att vi tillsammans kan ta oss igenom svårigheterna, har det i det lilla och privata livet blivit kämpigare. De yngsta generationerna idag är de mest missnöjda någonsin med sin egen hälsa och sina egna relationer; de är inte särskilt oroliga för sin ekonomi, men däremot för sitt välmående mer generellt. Då är det kanske inte främst trygghet i bemärkelsen ordning i samhället, eller ekonomisk trygghet, utan emotionell sådan – det hälsoforskarna kallar KASAM,en känsla av sammanhang – som unga söker och kommer att söka i framtiden.

• I allt högre utsträckning värderar sammanhang, gemenskap och välmående
• Är mer oroliga för hot på sikt än problem i närtid, trots kristider
• Oroar sig mest för den privata sfären – hälsa, relationer, välmående

I kristid förlitar vi oss på andra människor. Detta kommer troligen att forma Generation Z när de växer upp och åldras – ett behov av gemenskap och ett trygghetssökande som driver en kultur av gemensamhetsskapande.

Det i sin tur kan innebära helt nya normer för framtidens Sverige.