Nätshoppning blir allt vanligare och med den följer fler returer: den digitala handeln genererar betydligt fler återlämnade varor jämfört med butikshandeln, visar tidigare studier. Returtrenden ser dessutom ut att öka, enligt branschstatistik, något som bland annat förklaras med att det oftast är gratis att returnera varor.

Många returer spär på de fossila utsläppen i och med fler transporter. Men det är värre än så: mindre känt är att företag, som inte sällan profilerar sig som hållbara och koldioxidneutrala, vanligtvis slänger de varor som skickas tillbaka.

I EU förväntas summan av returnerade textil- och elektronikprodukter som förstörs uppgå till 21,74 miljarder euro år 2022, enligt vissa beräkningar. Andra tror att beloppet är ännu högre.

– Den krassa verkligheten är att slänga är det minst dåliga ur ekonomisk synvinkel för företagen. Det gäller särskilt varor som är billiga i förhållande till den kostnad som krävs för att granska, packa om och lägga ut dem till försäljning igen, säger Carl Dalhammar, som är lektor vid Internationella Miljöinstitutet och tillsammans med kollegorna Hedda Roberts, Leonidas Milios och Oksana Mont nyligen skrivit en artikel där elva representanter från klädes- och elektronikbranschen intervjuats.

Fenomenet är utbrett i just klädes- och elektronikindustrin. Båda är branscher med stort och varierat utbud och billiga produkter. Ju dyrare produkter, desto större chans att de ompaketeras och säljs igen.

Att komma åt problemet är dock inte helt enkelt, erfar Carl Dalhammar och hans kollegor efter att ha grävt i problemet. Ett förbud mot att slänga returer har införts i Frankrike, men är inte okomplicerat.

Om företag tvingas skänka osålda varor i nyskick till välgörenhet eller second hand devalveras värdet på företagens ordinarie utbud.

– Eller fem lastbilar fyllda med samma kläder, det finns ingen second butik som kan ta emot det. Eller lågkvalitetsprodukter, som till exempel billiga hörlurar som kraschar ganska direkt, de vill man inte sälja på second hand överhuvudtaget, säger Carl Dalhammar.

Ett första steg, enligt Carl Dalhammar, är istället att införa en obligatorisk avgift på returer.

– Det är belagt att konsumenter överutnyttjar gratis returer, säger han.

Vissa klädmärken har redan infört avgifter på eget initiativ, men vanligast är att returförsändelsen är kostnadsfri.

Det beror på att företagen snabbt tjänar in omkostnaderna för returer, och även fri frakt, eftersom returnerande kunder totalt sett ändå generar mer vinst till e-handlare än de som inte returnerar.

Det har bland annat e-handelsforskaren Klas Hjort, också Lunds universitet, tidigare kunnat visa.

Klas Hjort är dock osäker på om en avgift på returer löser problemet.

– Det kan lika gärna vara så att om det är dyrt att returnera billiga produkter så slängs de i alla fall.

Klas Hjorts och hans kollegors studier visar att cirka 65 till 70 procent av kunderna som handlar online aldrig returnerar, trots att de köper produkter som ofta returneras.

– Det är alltså en förhållandevis liten andel som returnerar, men dessa personer gör det i gengäld mycket. Och många av dem som inte skickar tillbaka säger att returprocessen är krånglig och ibland dyr, om det finns avgift, och att man därför behåller produkter som man istället slänger senare, säger han.

Klas Hjort och hans kollegor menar att det finns lösningar på detta genom att effektivisera returprocesserna så att det blir både ekonomiskt och miljömässigt försvarbart att ta hand om det som returneras.

– Vi ser exempel på att företag som arbetar på detta sätt har minskat returkostnaderna med upp till 65 procent. Returerna har minskat med 15 procent. Detta bedömer vi är en del av lösningen för att skapa hållbara returflöden i en mer cirkulär handel.

Både Klas Hjort och Carl Dalhammar är dock eniga om det grundläggande problemet är fast fashion-upplägget. Det vill säga att massproducera billiga varor som ibland bara håller en säsong. En affärsmodell som närs av skövling av naturtillgångar, arbetskraft i fattiga länder och fossila resurser.

– Vi har levt på billig kredit i så många årtionden. Det handlar inte om att vara emot utveckling eller marknadsekonomi, utan om att vi måste tillbaka till en marknadsekonomi där vi konsumerar färre grejer av bättre kvalitet igen, säger Carl Dalhammar.

Att ändra folks beteende är svårt, men Carl Dalhammar sätter stor tilltro till Europeiska unionen som har flera processer igång för att reglera fram högre produktkvalitet så att varor håller längre och går att reparera.

– Man måste få upp värdet på produkterna. En ny t-shirt för bara 30 kronor användas vanligtvis bara några gånger och hamnar sedan i bästa fall i second hand-tunnan eller textilåtervinningen.