Handeln är välutvecklad, restaurangsektorn har stor bredd, konsumenterna är medvetna och nyfikna och utgör en utmärkt testmarknad. Det finns ledande forskare inom vetenskapsområdet med anknytning till livsmedel. Livsmedelsbranschen har också ett uttalat stöd från politikerna som år 2017 antog en ambitiös livsmedelsstrategi med brett riksdagsstöd. Men det finns en utmaning: Sveriges livsmedelsnäring är inte tillräckligt innovativ. År 2018 låg svensk livsmedelsbransch på 14:e plats på Bloombergs innovationsindex i Europa. I topp ligger bland andra Nederländerna, Danmark och Irland.

– Den som inte är innovativ, tappar i konkurrenskraft – det duger inte. Att ligga efter inom innovation och forskning är en förlustaffär och det finns ingen anledning att Sverige skulle vara mindre matinnovativt än grannländerna, säger Marie Gidlund, verksamhetsledare Sweden Food Arena.

Sweden Food Arena är ett resultat av den första handlingsplanen inom ramen för den svenska livsmedelsstrategin. Regeringen såg ett behov av att samla hela livsmedelskedjan för att gemensamt formulera behov inom forskning och innovation. Arenan vill, med ett stort stöd från näringslivet och de tre branschorganisationerna Lantbrukarnas Riksförbund, Livsmedelsföretagen och Svensk Dagligvaruhandel, att Sverige senast år 2030 ska vara bland de topp tre i innovationsranking i Europa, skapat minst 50 000 nya jobb, exporterat hälften av landets producerade livsmedel och ha minst 50 nya livsmedelsinnovationer som tillsammans omsätter 1 miljard euro.

– Livsmedelskedjan har potential att bli 20-talets innovativa tillväxtmotor. Vi kan skapa jobb, bidra med lösningar på flera utmaningar som vi står inför, vad gäller miljö, klimat och försörjning av livsmedel, säger Marie Gidlund.

Svenska livsmedelsproducenter har en lång tradition av att hela tiden utveckla nya produktionsprocesser och produkter. Lantbruket var tidigt ute med att minska användningen av antibiotika och utvecklar ständigt nya hållbara produktionsmetoder, industrin ligger nära konsumentmarknaden och fångar snabbt upp trender som omsätts till nya spännande erbjudanden. Det svenska fredagsmyset tacos med tillbehör är ett bra exempel på hur vi i Sverige tar till oss mattrender och stilar utifrån och göra dem till våra – för att sedan nå ut med dem igen på den internationella marknaden.

Tex Mex på svenska har sina rötter i det utvecklingsoptimistiska 1980-talet, när det amerikanska varumärket Old El Paso, lanserades i Sverige. Den från början amerikanska trenden inspirerade det svenska kryddföretaget Nordfalks. För ett smaksättningsföretag passade konceptet utmärkt. 1991 lanserades de första svenska produkterna under det traditionella kryddvarumärket Santa Maria.

Försäljningen gick trögt i början men med en kraftig satsning på marknadsföring och i konkurrens mellan varumärkena växte segmentet från några tiotal miljoner till en miljardmarknad. Konceptet växte och kom att omfatta kryddblandningar, salsa, tacoskal till tortillabröd, tortillachips och till slut även den gyllene svenska hybriden: tortillapizzan.

Från att ha haft huvudfokus på smak och kryddor kom tacoformar, chips och tortillabröd att spela en allt större roll. År 2008 invigde företaget ett nytt bageri för tortillas i Landskrona där den senaste teknologin utnyttjades för att tillverka bröd med lång hållbarhet helt utan konserveringsmedel.

– Det här är ett bra exempel på hur svenska konsumenter tar med sig smakupplevelser hem och hur vi sätter vår egen prägel på maten. Det vill vi utveckla ännu mer, säger Marie Gidlund.

Hos Nibble Gårdsgris, strax utanför Västerås, driver familjen Johansson och Lindahl sedan många år uppfödning av grisar på ett miljö-och klimatfrämjande sätt. De är utsedda till Årets Klimatbonde, är Svenskt Sigill-certifierade och klimatcertifierade. Under våren 2009 lanserades den första ettåriga lufttorkade skinkan ”Nibble prosciutto”. Idag lufttorkas skinka, karré (coppa), kotlett (lonza), sida (pancetta) och två sorters salami på gården, allt inspirerat av italienska smaker. En mix av italienskt hantverk och svensk kvalité.

Men att skapa nya produkter, satsa på något nytt och tro på sin innovation kräver mod. Konkurrensen är hård, vilket kräver att man hela tiden ligger i framkant. Att driva utvecklingen framåt på egen hand är tufft.

– Nyckeln framåt är att hela tiden ha fokus på marknaden och att verka i värdekedjan med kunder och leverantörer för att utveckla innovativa produkter, produktionsprocesser och tjänster. Vi vill även etablera fler samarbeten med andra branscher för att utveckla morgondagens lösningar. Med vår innovations- och forskningsagenda vill vi ge inspiration till att tänka nytt, tänka stort och tänka tillsammans, och där vi alla inom livsmedelskedjan sitter runt samma bord, säger Marie Gidlund.