Nederbörden i större delen av Sverige är tillräcklig för att hålla grundvattenmagasinens nivåer i balans. Men klimatförändringarna under de senaste årtiondena med torra somrar och mildväder mitt i vintern riskerar att påverka grundvattnet negativt, framför allt i norra Sverige.

– Med varmare vintermånader så sker en större del av snösmältningen medan det fortfarande är tjäle i marken. Det medför att påfyllningen av grundvattenmagasinen inte sker som förut. Vattnet rinner ovanpå marken ut i sjöar och vattendrag i stället för att gå ner i jorden, säger Michelle Nygren, doktorand i geologi vid Göteborgs universitet i ett pressmedelande.

Michelle Nygren har analyserat grundvattennivåer, nederbörd och temperatur i bland annat Sverige och Finland under de senaste decennierna och hon ser en tydlig ökning i antalet milda dagar under vintermånaderna december-februari. Denna trend är särskilt tydlig i södra Finland. På 1980-talet var vintrarna i genomsnitt kallare vilket gav en större andel nederbörd i form av snö och en senare snösmältning. När tjälen gick ur jorden kunde mer av smältvattnet gå ner i marken och fylla på grundvattnet. Växtsäsongen startade också senare vilket bidrog till att en mindre mängd av smältvattnet sögs upp av vegetationen.

– En långsam avsmältning av snön är bäst för grundvattenpåfyllningen. Den klimatdrivna förändringen är tydligast norr om Stockholm och i Finland vilket medför en stor risk för minskade grundvattenmagasin där. Med varmare somrar så räcker inte heller regnet under sommarmånaderna till för att fylla på grundvattnet. Vattnet dunstar bort eller tas upp i större mängd av växterna, säger Michelle Nygren.

Hon pekar på att detta leder till ökad risk för bränder i skog och mark när markfuktigheten minskar på grund av att grundvattennivån är lägre. Behovet av bevattning av torra åkerjordar och ökar, vilket kostar stora pengar. I södra Sverige är påverkan på grundvattnet av ett varmare klimat varierande. På grund av att tjälen inte är lika omfattande så kan nederbörden under vintermånaderna sippra ner genom jorden och fylla på grundvattenmagasinen. Det räcker dock inte till i de östra delarna av södra Sverige och Gotland som får lite nederbörd generellt. Där kan allt varmare somrar leda till problem med torka och sinande brunnar.

– Vi riskerar en överanvändning när vi pumpar upp grundvatten. Det gäller framför allt i de mindre grundvattenmagasinen som påverkas snabbt. Större magasin är robustare och klarar enstaka år av torka, men tar å andra sidan längre tid att återhämta sig efter mångårig torka.

IPCC-rapporterna pekar på ett allt varmare klimat och Michelle menar att om 100 år har antagligen tjälen minskat så mycket även i norra Sverige att grundvattenproblematiken minskar. Men vad gör vi fram till dess?

– Vi har tillräckligt med vatten i Skandinavien, men det kan bli väldigt dyrt för samhället med ökade kostnader för vattenrening. Jordbruket kan behöva ställa om till andra grödor. Jag tror precis som Jordbruksverket att vi behöver spara på vattnet i dammar eller återanvända restvatten. Grundvattnet är viktigt för vår vattenförsörjning och vi behöver studera effekterna av ett förändrat klimat mer.