DSC7745

Bild: Jonas Bilberg

Samverkan är vägen framåt

Den 25 september var det exakt sex år sedan världen tog beslut om Agenda 2030 och de 17 globala målen för hållbar utveckling.

Det är den mest ambitiösa agendan för hållbar utveckling som världens länder någonsin antagit. Beslutet har fyra övergripande syften: att avskaffa extrem fattigdom, att minska ojämlikheter och orättvisor i världen, att främja fred och rättvisa och att lösa klimatkrisen. Men de senaste årens pandemi har inneburit att vi i nästan samtliga av de globala målen ser en tillbakagång eller stagnation vad gäller utvecklingen globalt. För att klara av omställningen behövs det en samverkan på såväl lokal som nationell och global nivå.

DSC2552

Vi måste ta oss an klimatförändringarna på nya sätt genom att interagera mellan olika nivåer och aktörer i samhället, säger Magnus Hoppe

Magnus Hoppe, forskare inom innovation, omvärldsanalys och entreprenörskap vid Mälardalens högskola (MDH), har forskat mycket kring hur samverkan fungerar och vilka effekter som kan uppnås av väl fungerande samverkan.

– Enda sättet att komma åt problem som inte är kopplade till en särskild och avgränsad organisatorisk uppgift är att gå samman med övriga berörda. Och när det gäller stora, svåra och dessutom komplexa och svårgripbara problem som hållbarhet och klimatförändringar, så kan ingen ta sig an denna uppgift ensam, säger Magnus Hoppe.

Samverkan ger inte bara tillgång till nya eller ytterligare resurser, det ger även nya perspektiv och tankar.

– Det är nödvändigt då det flesta organisationer tenderar att blicka inåt, skapa en egen kultur och ett upparbetat sätt att ta sig an problem, säger han.

Att ge ungdomar och unga vuxna inflytande och resurser för att vara med och påverka ser Hoppe som en självklarhet.

– Tyvärr så fallerar det oftast, det blir för mycket av ett ”luftslott” och lämnar få möjligheter att engagera sig. En riktig bra samverkan ska kunna ske utan att någon egentligen ska behöva anpassa sig.

Ett exempel, som skapar distans mellan ungdomarna, unga vuxna och beslutsfattarna, är just språket.

– Det speglar en ålder och en maktposition, som kan göra det svårt att samverka. En förändring i språkstrukturen skulle gynna alla parter.

Att förändra strukturen genom att involvera ungdomar och unga vuxna redan från början, att anpassa flexibla utbildningsformer för att matcha dagens verklighet, och genom att ha flytande lärandemål är något Magnus Hoppe förespråkar.

– Att driva på omställningen för hållbarhet utan att veta exakt på vilket sätt, gör att vi måste samverka för att hitta rätt form. Vi måste ta oss an klimatförändringarna på nya sätt genom att interagera mellan olika nivåer och aktörer i samhället.

Bästa lösningarna på problemen är att bjuda in alla som har något att erbjuda att medverka.

– De bästa förutsättningarna för att lyckas finns om de tre angreppssätten innovation, omvärldsanalys och entreprenörskap kombineras. Vikten av att samla grupper med olika referenspunkter och tillhörigheter i syfte att nå nya lösningar är A och O. Det kan gälla organisation, men det kan också handla om ålder, kön, läggning, etnicitet, bakgrund, utbildning, expertis och så vidare, säger Magnus Hoppe.

Går det att genom samverkan förbereda, anpassa och förhålla oss till klimatförändringarna – i Sverige men även utanför?

– Även om vi vet vad som krävs för att samverkan ska fungera och vad som krävs för att innovation ska till, så är det inte lätt att få människor med olikheter och olika uppfattningar att samverka, av just det skälet att de har olika uppfattningar. Människor har också olika roller, olika ansvar och olika befogenheter och de flesta organisationer har också andra uppgifter och krav på sig från sina ägare och andra intressenter, säger Magnus Hoppe.

Men – och här refererar Magnus Hoppe till Greta Thunberg – om vi bara tog oss an klimatförändringarna som den kris den är, så skulle vi faktiskt kunna få saker och ting att hända då vi alla skulle ha ett gemensamt och övergripande mål att arbeta mot.

– Vi kan naturligtvis bli bättre på att både samverka och ta oss an klimatförändringarna på nya sätt, främst genom interaktion mellan olika nivåer och aktörer i samhället. Här har vi mycket att bidra med från högskolans sida i form av metodutveckling, innovationslabb och gemensamma forskningsprojekt för en mer hållbar värld. Våra dörrar står öppna för både privata och offentliga aktörer som vill samverka med oss i dessa viktiga frågor, säger Magnus Hoppe.

Fakta

  • Innovationsforskningen berättar exempelvis hur vi skapar de bästa förutsättningarna. Den ger oss också metoder för hur vi går från idéer till konkreta handlingar.
  • Omvärldsforskningen hjälper oss att bygga gemensamma bilder av omvärlden, analysera den och även se hur olika trender utvecklas och påverkar varandra.
  • Entreprenörskapsforskningen berättar slutligen hur vi bäst utvecklar och stödjer individer och grupper, inom och mellan organisationer, som tar initiativ för att skapa förändringar och driva utvecklingen mot de gemensamma mål vi enas om.

Kommentarer