Individuell stöttning, motivationshöjande och hälsofrämjande insatser för unga gör skillnad för en lyckad skolframgång. Och lyckad skolframgång är nyckeln till att inte hamna utanför.

Närmare 180 deltagare från projektet Vägar Framåt har tagit del av olika insatser allt från att få stöd med att komma tillbaka till skolan, våga närma sig ett socialt sammanhang till att få hjälp med skuldsanering eller ett missbruk.

Projektet som tar slut efter årsskiftet, belyser hur viktigt det är med tidiga insatser bland unga, och att det är lönsamt för alla inblandande att ha ett långsiktigt systematiskt arbete.

Nationalekonomen Ingvar har räknat på hur mycket människor i utanförskap kostar samhället. Han har också räknat på de enorma summor som kan sparas med rätt inställning och rätt typ av insatser och presenterade sina siffror och beräkningar på konferensen.

– Varje år lämnar 13 000 unga Sveriges skolor för ett långt liv i utanförskap. Under sin livstid kostar dessa människor samhället 210 miljarder kronor i vård, bidrag och övriga samhällskostnader. Detta är kostnaden för varje årskull, säger Ingvar Nilsson.

En dyr historia för samhället – som kan undvikas med rätt insatser i tidig ålder. Enligt Ingvar Nilsson skulle en tidig insats på en ung människa som är på väg i fel riktning kosta hundra till tvåhundra tusen.

– Väldigt ofta diskuterar man att det blir för dyrt för att göra insatser för unga, men det som verkligen blir för dyrt är att inte ingripa tidigt, säger Ingvar Nilsson.

Maria Linder, förvaltningsdirektör på Region Västmanland, har ett brett uppdrag inom regional utveckling som spänner över folkhälsa, näringslivsverksamhet, kulturutveckling, samhällsplanering och tillväxt.

– Tillväxt handlar om att skapa ett attraktivt län med starka företag där våra invånare kan få arbete. Och vi vet att de som arbetar mår bättre och det är just ett välmående Västmanland som vi ytterst vill uppnå. Projektet Vägar framåt har bidragit till att det idag finns ett större fokus på att stödja ungas hela livssituation för att få en fungerande skolgång och en god hälsa, säger Maria Linder.

Region Västmanland bjöd nyligen in till en slutkonferens där deltagare, projektledare och projektägare fick berätta hur arbetet gått till i kommunerna Arboga, Hallstahammar, Köping och Sala, som alla deltagit i projektet. För att resultat och kunskaper inte ska försvinna när projektet tar slut skrivs det en guidebok i stället för en slutrapport.

– Målet med projektet är att gruppen unga som inte mår bra ska minskas och att färre hamnar i en problematisk skolsituation. Vi hoppas att guideboken kan bidra till fortsatt utveckling, berättar huvudprojektledare Magdalena Lundstedt, Region Västmanland.