Under de senaste decennierna har västerländska demokratier blivit alltmer jämställda. Flickor och kvinnor utbildar sig i större utsträckning än män och allt fler kvinnor får jobb i ledande positioner. Men samtidigt som jämställdheten ökar visar forskning att kvinnors rättigheter motarbetas av modern sexism.

Ett exempel på modern sexism är när människor som anser sig leva i ett jämställt samhälle motsätter sig ytterligare insatser för att främja kvinnors rättigheter. Resonemanget baseras på idén som inom forskningen kallas nollsummespelet, där framsteg för en grupp sker på bekostnad av en annan. Tidigare forskning visar att en upplevd känsla av orättvisa och konkurrens mellan kvinnor och män påverkar politiska attityder och röstningsbeteenden.

– En del människor tror att ökad jämställdhet enbart gynnar kvinnor när det i själva verket gynnar hela samhället. En känsla av orättvisa kan motivera medborgare att exempelvis rösta på högerradikala partier som är emot feminism och sexuell frihet, säger Gefjon Off, doktorand i statsvetenskap i ett pressmeddelande.

Hon har tillsammans med Amy Alexander och Nicholas Charron, båda statsvetare vid Göteborgs universitet, tagit reda på vad som ligger bakom den relativt höga förekomsten av modern sexism bland unga män i Europa. Studien baseras på en enkätundersökning med 32 469 män och kvinnor i 27 EU-länder. Deltagarna fick uppge i vilken utsträckning de instämde i påståendet att "främjande av kvinnors och flickors rättigheter går för långt eftersom det hotar mäns och pojkars möjligheter".

– Resultaten visar att unga män i åldersgruppen 18–29 år oftast håller med om påståendet i vår undersökning. Ju äldre männen blir desto mindre håller de med om påståendet. Kvinnor håller med om påståendet men i mycket mindre utsträckning än män i alla åldrar. Resultaten motsäger tidigare forskning om att det är den äldre generationen som är mest konservativ och emot jämställdhet, säger Gefjon Off.

Forskarna har hittat ett par faktorer som förklarar varför den moderna sexismen är högst bland unga män i åldern 18–29 år. Andelen är högst i regioner där arbetslösheten ökat mest de senaste åren och där medborgarna har en utbredd misstro mot samhällets institutioner, på grund av exempelvis utbredd korruption.

Slovakien är det EU-land i studien där flest andel unga män är emot ökade rättigheter för kvinnor. I vissa regioner där har arbetslösheten stigit med så mycket som 1,1 procent de senaste två åren.

– Slovakerna tycker i högre utsträckning än andra EU-medborgare att det egna landets offentliga institutioner är partiska, det vill säga att samhällets institutioner gynnar vissa grupper av människor, säger Nicholas Charron, professor i statsvetenskap.

Studien visar också på det omvända. I regioner som i exempelvis norra Italien där arbetslösheten gått ner och där samhällets institutioner anses vara någorlunda opartiska, är unga mäns motstånd mot ökade rättigheter för kvinnor mindre.

Även i Sverige spelar arbetslösheten roll. Studien visar att den största andelen unga män som i undersökningen svarat att de anser att ökade rättigheter för kvinnor hotar män och pojkars möjligheter bor i kommuner där arbetslösheten ökat de senaste två åren.

– Gapet mellan unga kvinnors och mäns syn på ökade rättigheter för kvinnor är stort i Sverige, topp 10 i EU enligt våra mätningar, säger Nicholas Charron.

Att det är de unga männen som sticker ut verkar bero på just åldern, att de ännu inte fått något arbete eller att de inte kommit så långt i sina karriärer som äldre män.

– Unga män som anser att kvinnor konkurrerar ut dem från arbetsmarknaden kan uppleva ökade rättigheter för kvinnor som orättvis och hotfull. Vi behöver bli bättre på att kommunicera fördelarna med jämställdhet. Pappor kan spendera mer tid med sina barn och bördan som familjeförsörjare lättar när mammor i familjer kan göra karriär, säger Gefjon Off.

Mer information

Analyserna i studien bygger på data från QoG-institutets European Quality of Government Index (EQI). Indexet baseras på en stor medborgarundersökning där respondenter i 206 europeiska regioner tillfrågats om uppfattningar och erfarenheter av korruption i den offentliga sektorn, tillsammans med i vilken utsträckning de anser att olika offentliga tjänster är opartiska och av god kvalitet. God kvalitet innebär att offentliga institutioner är opartiska och fria från korruption. Databasen uppdaterades år 2021 och omfattar 27 EU-länder.