IMG 5666

En oas i staden

Rocklundaområdet i Västerås är till stor del känt för sina idrottsytor. Det många inte tänker på är att det dessutom är ett stort rekreationsområde med fokus på hållbarhet.

IMG 5665

Det vill Björn Sandvall, Rocklunda Fastigheters tekniske chef med ansvar för hållbarhetsfrågor, ändra på.

– Successivt lyfter vi på den ena stenen efter den andra för att nå högre på vår hållbarhetsstege och för att bli ”klimatpositiva” senast år 2030, säger Björn.

Hållbarhetsaspekten började med installationen av några solpaneler på idrottstaken. Idag är målet att en dag bli sin egen solkraftsleverantör. Vi hade målsättningen att installera lika många solpaneler som den solpark som finns bredvid E18. Dit har vi snart nått. Nu drömmer vi om att bygga en stor solcellspark för att bli helt självförsörjande på förnybar energi.

Men den ekonomiska vinningen med solpaneler är inte lika stor som symbolvärdet, berättar Björn.

- Vi räknar våra besökare i miljoner under ett normalår och berättar gärna om vårt hållbarhetsarbete i förhoppning om att inspirera och få andra att påbörja sin egen.

Med så många besökare per år är det synliga naturligtvis ett viktigt sätt att förmedla sig. Allt från att hålla rent och snyggt till att bjuda in lokala konstnärer att måla på elskåp för att synliggöra både mindre sporter och klokheter. På väg till utegymmet finns det ett passande konstverk med texten ”Ladda batterierna”.

– Perfekt kombination, här laddar vi både våra elbilar och batterierna inombords.

Att det varit ett uppsving för utomhusvistelser det senaste året visar den ena undersökningen efter den andra, så även på Rocklunda. Utegymmet, fotbollsplanerna och motionsspåren har gott om besökare. Men det är även en plats för andra besökare, såsom skalbaggar, fladdermöss, fåglar och andra insekter. För att gynna den biologiska mångfalden tittar Rocklunda Fastigheter nu på en mängd åtgärder.

– Vi har tagit hjälp av en professor som har tittat över våra 60 hektar för att se vad som lever här nu, och vad som kan locka nya arter framöver. Vi har fågelholkar, fladdermusholkar och insektshotell sedan tidigare. Nu tittar vi även på vilka växter som historiskt växt här, och kommer att försöka återskapa så mycket som möjligt för att få en så gynnsam biologisk mångfald som möjligt framöver.

För att inspirera och sprida kunskap om vilket arbete som sker kommer det att finnas skyltar utsatta runt om på området med information.

– Tanken är att med hjälp av skyltens QR-kod få mer information om specifika växter eller insekter.

”Just innovationer med ny teknik tror jag kommer att vara avgörande för att nå klimatmålen, bara man inte är rädd för att testa nya lösninga”

Björn Sandvall

I Friskis och Svettis-lokalerna är några duschar utrustade med så kallad NASA-teknik, det innebär att vattnet renas och återanvänds, vilket minskar vattenanvändningen med 90 procent.

– Närmast på tur är att installera ett liknande system för tvättmaskinerna som används av de lag som håller till i IVER arena. Men vi tittar även på hur vi kan förändra arbetet med isen i bandy- och hockeyarenan. Idag spolar vi ut vatten, låter det frysa och efter träningarna hyvlar sedan av det översta lagret och stjälper det på en plats utanför. Kan vi i stället fånga upp vattnet och lägga det i en tank kan vi återanvända det och på köpet få en ännu bättre kvalitet på isen.

Just den innovationen arbetar några studenter med som sitt examensarbete och Björn är övertygad om att det kommer att gå att genomföra. Om inte annat så har det öppnat möjligheten att fortsätta med undersökningen.

– Just innovationer med ny teknik tror jag kommer att vara avgörande för att nå klimatmålen, bara man inte är rädd för att testa nya lösningar.

Ibland behöver det inte ens vara ny teknik som hjälper till att minska klimatutsläppen, bara nya användningssätt. Ett sätt som Björn har prövat är att gräva ner biokol i gräsmattorna. Att använda sig av biokol vid odling går tillbaka många generationer men att använda det för att stärka fotbollsplanerna är nytt. Biokolet gör att gräsets rötter riktar sig neråt mot kolet och binder koldioxiden i marken. Ytterligare en gynnsam effekt av biokolet är att grässtråna blir slitstarkare, vilket är oerhört positivt för en fotbollsplan som nyttjas av många.

– Vi tänker att vi ska få en plan som kräver mindre bevattning och gödsling, samtidigt som den ska tåla ett större slitage. Vi har testat på en plan för att kunna jämföra. Hittills ser allt bara positivt ut.

En större investering har Rocklunda Fastigheter nyligen gjort i form av en robotmålare.

– Den målar ett tjugotal fotbollsplaners linjer utan någon större handpåläggning. Tidigare använde vi oss av två fossildrivna fyrhjulingar för att måla linjer, nu målar den batteridrivna GPS-roboten en fullstor fotbollsplan på cirka 20 minuter, inklusive straffpunkten, mittcirkeln och halvmånen vid hörnflaggan, säger Björn.

Utöver minskade utsläpp använder roboten mindre färg och medan roboten linjerar kan vaktmästarna utföra sysslor som inte hunnits med tidigare.

Innan vi avrundar dagens besök i oasen visar Björn något jag aldrig vare sig sett eller hört talas om tidigare. En mulmholk. En av så småningom tjugotalet holkar har placerats ut. De är fyllda med sågspån, löv och liknande för att efterlikna ihåliga träd, skapade för skalbaggar och placerade enligt en metapopulationsdynamik. Alltså, med lagom inbördes avstånd för att skalbaggarna ska kunna flytta sig mellan holkarna, med varken för långt eller för kort avstånd.

Allt för att gynna den biologiska mångfalden i oasen som är till för alla.