Pandemin kan leda till ett transporteffektivare samhälle

Att pandemin förändrar och omformar våra vanor både privat och i arbetslivet är ett faktum. Men går det att hitta positiva effekter av förändringarna? Ja, ett förändrat transportbehov bland annat.

En undersökning från Lunds universitet visar att fem av Sveriges myndigheter i snart tio års tid har kämpat för att ställa om sin möteskultur och dra ner på tjänsteresor, både av klimatskäl och för att spara pengar. Det har beskrivits som en svår och ur vissa aspekter omöjlig omställning, men pandemin har visat något annat.

Studien är baserad på självskattade beteenden och attityder före och under covid-19-pandemin. Resultaten tyder på att det har skett en omfattande förändring av såväl pendlings- som arbetsresor. 86 procent uppgav att deras pendling förändrats under pandemin. För arbetsresor, som ofta betraktas som en del av arbetsplatskulturen och därmed skulle vara svåra att förändra, var minskningen ännu större. Endast tre procent menade att de fortsatte genomföra affärsresor som tidigare, de allra flesta mötena genomfördes istället virtuellt.

För Energimyndigheten, som är en av de deltagande myndigheterna, visar undersökningen att omställningen fått en skjuts i rätt riktning men hur det kommer att se ut i framtiden är svårt att veta idag. Undersökningen pågår fortfarande och en del var en enkätundersökning om resfria möten och upplevelsen av dessa. Och det är de resultaten som presenteras nu.

– Resultaten visar att den långsiktiga påverkan på resfria möten är större än pandemins påverkan på våra pendlingsvanor, säger Catharina Norberg, Energimyndigheten.

”Det ökar sannolikheten för att digitala möten i fortsättningen kan bli det vanliga”

Adam Mickiewicz

Ett annat forskningsprojekt rör förändringar i vårt vardagliga fritidsresande. Projektet som är ett samarbete mellan Lunds universitet och Trivector traffic AB analyserar hur biltransporter för fritidsärenden sker idag i Sverige.

– Projektet ska titta på de vardagliga fritidsresorna som är cirka en tredjedel del av biltransporterna, med syfte att hitta sätt att göra dessa mindre bilburna. Den utgår från individers beteende och acceptans av styrning mot ett hållbart och energieffektivt transportsystem, berättar Maria Alm på Energimyndigheten.

Projektet har pågått sedan 2018, men har fått en utökad omfattning och finansiering från Energi-myndigheten i samband med att coronapandemin öppnade upp för att lägga till följande nya frågeställningar: Vilka typer av fritidsresor är det som påverkas? Påverkas olika typer av fritidsresor på olika sätt? Hur varierar minskningarna mellan individer? Vilka effekter har det minskade fritidsresandet på livet och den upplevda livskvaliteten?

Har pandemin skyndat på omställningen till ett transporteffektivare samhälle?

– I början av pandemin märktes det stor skillnad i nivåerna på transporter enligt Trafikanalys statistik, under hösten har de flesta trafikslagen närmat sig samma nivåer som för ett år sedan, förutom ett – flyget. Det ligger kvar på mycket lägre nivåer. Samtidigt har ju våra transportval förändrats en del genom att vi reser mindre kollektivt och i större utsträckning väljer bilen.

De positiva effekterna över att de allra flesta i samhället har blivit ”tvingade” att kliva över den digitala tröskeln har gett bra effekt när det gäller att mötas resfritt.

– Det ökar sannolikheten för att digitala möten i fortsättningen kan bli det vanliga, även när pandemin inte längre tvingar oss. Acceptansen har blivit större och skyndat på utvecklingen, säger Adam Mickiewicz.

Maria Alm, som bland annat arbetar med internationella kontakter, märker en stor förändring internationellt gällande synen på distansarbete och användandet av digitala mötesformer.

– Pandemin har tvingat människor i internationella samarbeten till distansarbete. Det digitala arbetssättet är förhoppningsvis här för att stanna och utgör resurseffektiva och klimatsmarta alternativ framöver.

De tre i gruppen betonar vikten av att vi fortfarande inte vet vad som kommer att ske i framtiden, och att det är frågor som vi kommer att behöva svar på för att lösa omställningen.

– Vi vet inte hur det blir framöver med transportsätt eller vilka möjligheter vi har för att till exempel kunna se över våra arbetstider för att använda transportsystemet mer resurseffektivt med mindre trängsel. Det blir mest spekulationer just nu, men det är viktiga frågor att ha koll på framöver, säger Adam Mickiewicz.

Catharina Norberg menar att det viktigaste just nu är att stötta forskningen.

– Vi har inte alla svaren, men vi finansierar forskning som ska bidra till ett transporteffektivt samhälle. Forskning går inte fort, men det kommer att finnas en mängd nya resultat att förhålla sig till. För att säkerställa en långsiktig och hållbar omställning behöver vi ha evidensbaserad forskning, och det tar sin tid.