Både idrottsföreningar och kommuner upplever renoveringsbehovet av idrottsanläggningar som en stor utmaning inför framtiden. Det sträcker sig över både stad och landsbygd, inkluderar traditionella idrottshallar, utomhusmiljöer och klubbstugor.

– Precis som med andra typer av fastigheter, som bostadshus och skolor, så behöver många idrottsanläggningar renoveras och behoven växer för varje dag som går. Här krävs det att kommunerna och andra fastighetsägare har en plan för hur renoveringsbehovet ska kunna tillgodoses, konstaterar Jan Andersson ordförande hos RF-SISU Västmanland i ett pressmeddelande.

När Riksidrottsförbundet (RF) förra året genomförde en anläggningsenkät svarade nästan hälften av idrottsföreningarna i Västmanland att det finns ett ”stort renoveringsbehov” på den plats där de idrottar. Ungefär en femtedel anser att idrottsplatsen inte uppfyller verksamhetens behov. Det kan handla om anläggningar som ägs av såväl kommuner som av föreningarna själva eller av andra aktörer.

Därtill visar RF:s kommunundersökning att kommunerna ser just renoveringsbehovet som den största utmaningen i den långsiktiga planeringen av idrottsytor.

− Vi har en kontinuerlig och framåtsträvande dialog med Västmanlands kommuner, inte minst gällande idrottsanläggningar. Med dagens ekonomiska läge ställs beslutsfattare inför tuffa val och prioriteringar. Men de får inte glömma att idrottsanläggningar som byggs nya eller byggs om är en investering i invånarnas hälsa både på kort och lång sikt, säger Jan Andersson.

Kommunerna bär ett stort ansvar men även staten måste kliva in. Ett sätt att göra det är att skapa och skjuta till medel till en anläggningsfond som kan vara ett stöd och premiera nytänkande gällande idrottsanläggningar. För att renovera en befintlig anläggning eller idrottsplats kan förutom att upprätthålla kvalitet och säkerhet, vara startskottet till att tänka nytt.

− Genom att föra in fler värden vid renovering, som exempelvis mer inbjudande och öppna platser, sociala ytor och tillgänglighet så kan fler målgrupper nås och i förlängningen göra så att fler kommer i rörelse, säger Jonnie Nordensky, projektledare Plats för idrott hos Riksidrottsförbundet.

Kommunal nivå

• Gör en behovskartläggning i kommunen (både för kommunägda och föreningsägda platser)
• Var tydlig med prioriteringar och för en dialog med föreningslivet (idrottsrörelsen och kommunen kan tillsammans synliggöra var behoven är som störst)
• Se renoveringen som möjlighet att skapa nya värden på platsen (kan vara en chans att få till sociala ytor och locka nya målgrupper)

Nationell nivå

• En nationell anläggningsfond kan fungera som en katalysator för nya innovativa anläggningar