Västerås Folkhögskola ger oss sina lösningar på utmaningen - plast i avfall
Hur kan vi minska mängden plast som hamnar i vårt restavfall? Den frågan har elever från Västerås Folkhögskola arbetat intensivt med under höstterminen. Den 26 november presenterade de sina lösningar på Mälardalens universitet, inför en panel av samhällsaktörer och under ledning av moderatorn Mikael Genberg.
Den 26 november samlades elever, tjänstepersoner och samhällsbyggare på Mälardalens universitet för att ta del av Västerås Folkhögskolas arbete med en av vår tids stora hållbarhetsfrågor: plast i avfallet. Under höstterminen har eleverna arbetat med en utmaning formulerad av Mälarenergi och bostadsbolaget Mimer att ta fram innovativa idéer som kan bidra till att minska mängden plast i vårt restavfall.
Som en del av processen genomförde eleverna studiebesök hos Mälarenergi där de fick se bränsleberedningen på nära håll. Det gav både insikt i avfallshanteringens komplexitet och en konkret förståelse för hur mycket avfall som faktiskt genereras i samhället.
Dagen leddes av moderatorn Mikael Genberg som med stort engagemang betonade vikten av att aldrig ge upp i arbetet för en mer hållbar framtid. På plats fanns också en frågepanel med representanter från Mälarenergi, Mimer, Vafabmiljö och Mälardalens universitet. Panelens frågor och reflektioner gav eleverna möjlighet att fördjupa sina resonemang och vidareutveckla sina idéer.
Det märktes tydligt hur elevernas arbete gjort avtryck även på ett personligt plan. Flera berättade att projektet fått dem att tänka mer medvetet när de handlar och att de blivit bättre på att reflektera över den plast de själva använder i vardagen.
Dagen blev ett inspirerande exempel på hur unga människors kreativitet, kunskap och drivkraft kan bidra till verklig förändring, särskilt när de får rätt verktyg och möjligheten att påverka. Här skapades inte bara lösningar för framtiden, utan också en starkare medvetenhet om vårt gemensamma ansvar.
Grupp 1 - Jakob, Emmie, Maggi och Jonatan
Gruppen vill minska mängden plast som hamnar i restavfallet genom att införa möjlighet att källsortera plast i det offentliga rummet. I dag består offentliga papperskorgar oftast av ett enda kärl där allt slängs, vilket gör att plast aldrig får chansen att sorteras rätt. Lösningen är att placera ut offentliga sorteringskärl med tydliga alternativ, särskilt för plast. Idén riktar sig till alla invånare, inte en specifik målgrupp, men börjar i Västerås och kan enkelt spridas till andra platser.
Grupp 2- Lulav, Lina, Hannah, Melina och Laila
Gruppen föreslår att underlätta utsorteringen av plast i hemmen genom att erbjuda gratis plastpåsar av återvunnen polypropen/polyeten i miljöbodarna, på samma sätt som kompostpåsar delas ut idag. Påsarna ska vara tydligt märkta för plastsortering, både på rullen och på själva påsen, och kompletteras med enkel och tydlig information i miljöboden om hur de ska användas. Målgruppen är först Mimers hyresgäster, med ambitionen att andra hyresvärdar, bostadsrättsföreningar, företag och kommuner ska ta efter. Genom att göra plastsortering enklare redan i hemmet hoppas eleverna att fler sorterar sin plast korrekt, att sorteringen går snabbare och enklare för hushållen, att mer plast hamnar i återvinning i stället för att brännas och att vanor förändras på ett positivt sätt och inspirerar vidare initiativ.
Grupp 3- Lotta, Rebecca, Aleksandra och Johanna
Gruppen vill minska nedskräpningen av plast, särskilt snusdosor, som ofta ligger utspridda på gator och torg. Målet på lång sikt är att all plast ska kunna pantas, men de börjar med ett mer konkret och avgränsat steg: att införa pant på snusdosor. Idén riktar sig främst till personer som använder snus, men också till andra grupper som påverkas eller kan dra nytta av lösningen, såsom sopplockare, hemlösa och ungdomar. Genom att göra snusdosor pantbara vill gruppen skapa ett tydligt incitament att inte slänga plast i naturen och samtidigt bidra till ett renare samhälle. Målet är att se sin idé bli verklighet före år 2030.
Grupp 4- Hamdi, Alva, Jacob, Nika och Negin
Gruppen vill öka transparensen kring hur mycket plast-företag förbrukar genom att skapa en app där allmänheten enkelt kan se och jämföra företagens plastanvändning. Appen ska visa topplistor över företag som använder minst plast eller som lyckas minska sin plastförbrukning mest, samt listor över de som presterar sämst. Tanken är att ge konsumenter ett verktyg för att fatta medvetna val om vilka företag de vill stödja. Samtidigt sätts press på företagen, som måste redovisa sin plastanvändning och riskerar skam om de ligger långt ner i rankingen – eller kan få fördelar och positiv uppmärksamhet om de ligger i topp. Målgruppen är den breda allmänheten, och idén beskrivs som nyskapande eftersom det inte finns någon liknande app idag. Med rätt marknadsföring menar gruppen att lösningen kan få stor effekt genom att både påverka konsumentbeteenden och driva företag mot mer hållbara beslut.
Grupp 5- Bilal, Hibak, Rim ochTilde
Gruppen vill göra det enklare för människor att sortera plast rätt genom att införa ett pantsystem för återvinningsbara plastförpackningar – kombinerat med ett färgmarkeringssystem som visar hur återvinningsbar en förpackning är.
Alla plastförpackningar delas in i tre färger:
Grön – återvinningsbar plast, märkt med glad smiley.
Gul – delvis återvinningsbar, halvglad/halvledsen smiley.
Röd – ej återvinningsbar, märkt med eldlåga och ledsen smiley för att visa konsekvensen.
Pantningen ska ske på samma ställen som dagens pant för burkar och PET-flaskor, vilket gör att människor enkelt kan ta med sina plastförpackningar samtidigt som de pantar annat. Målet är att göra sorteringen både roligare och mer intuitiv för alla åldrar. Idén ska underlätta för både konsumenter och företag eftersom färgmarkeringen gör det tydligare vad som kan återvinnas, och pantstationerna gör att plast hamnar rätt från början. Detta förväntas leda till mer korrekt sortering och en mer effektiv återvinningskedja.
Kommentarer