Hur mycket pandemin har påverkat konsumtionen är svårt att säga då konsumtionen i vissa av dessa områden redan innan pandemin hade börjat avta, enligt Konsumtionsrapporten. Konsumtion i utlandet, restauranger och hotell, kläder och skor samt transporter är de fyra som har tappat mest i intäkter. Totalt har konsumtionen minskat cirka fem procent baserat på siffror för de första tre kvartalen.

Men all konsumtion minskade inte under pandemin. Inom området kommunikation, dit bland annat telefoner och abonnemang räknas, har den ökat och även konsumtion relaterad till hemmet. Under pandemin spenderar svensken i genomsnitt en betydligt större andel av hushållsbudgeten på konsumtion till hemmet, såsom boende, mat, dryck, hemelektronik, heminredning, möbler och byggvaror.

Under mars 2020 ökade försäljningen av dagligvaror markant, för att nästan lika tydligt sjunka igen i april. Det tycks som om vissa hushåll hamstrade i mars, när pandemin började få konsekvenser i samhället. De 22 procent som hamstrade var oftast yngre storstadsbor med högre socioekonomisk ställning. Konserver, pasta och toapapper var det som hamstrades mest. Två av tre hamstrade för att slippa besöka affärer lika ofta som vanligt, en av tre för att de trodde att produkterna riskerade att ta slut.

I kategorin kläder och skor syns en 30-procentig minskning i mars och april, med en viss återhämtning månaderna därefter. Även om pandemin spelat in i den minskade konsumtionen kunde vissa nedåtgående trender synas före utbrottet. Redan 2019 spenderade vi hälften så mycket tid som tidigare i köpcentrum. Klädkonsumtionen har stadigt gått nedåt och besök på barer/restauranger har varit nedåtgående sedan 2018.

Man har också frågat folk om välbefinnande. Intressant nog har andelen män, som markerade att inte var särskilt nöjda eller inte alls nöjda med livet, minskat från nio procent till sju procent när talen för 2019 och 2020 jämförs. Trots – eller tack vare – pandemin har männen således fått en annan syn på livet. För kvinnorna är förändringen den motsatta: från 6,3 procent till 6,6 procent. Det är framför allt andelen kvinnor som är mycket nöjda med sina liv som har minskat.

John Magnus Roos, Doktor i psykologi, forskare på Centrum för konsumtionsvetenskap, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, sammanfattar rapporten på detta vis:

”Konsumtionsrapporten 2020 visar också att svenska folket tagit väl hand om sig under pandemin. De varken spelade mer om pengar, drack mer alkohol eller spenderade mer än man har resurs till jämfört med tiden före pandemin. De motionerade och tränade lika ofta. På det hela taget har svenskarna förblivit lika nöjda med sina liv som tidigare. Välbefinnandet har förbättrats något hos män, medan välbefinnandet har försämrats något hos kvinnor. Under pandemin blev svenska folket dessutom betydligt mer intresserade av miljöfrågor. När pandemin är över så kommer det förmodligen att finnas ett uppdämt behov av att resa, att besöka restauranger och att klä upp sig. Denna typ av konsumtion kommer förmodligen att få ett tillfälligt uppsving. Dessa branscher har emellertid en långsiktig nedåtgående trend, något som började långt innan covid-19 spred sig i samhället.

När vi satt hemma i mysbyxor och det syntes som att världen stod still så accelererade den i själva verket. Och även om det kan tyckas märkligt att tala om en acceleration, när konsumtionen för första gången på väldigt länge gick ned, så är slutsatsen att det var en glimt av framtiden vi fick se.

När man accelererar är det viktigt att hålla avstånd, så att man får lite distans i tid och rum. ”

Hur ser det då ut på återbruken, går det att dra några lokala slutsatser om hur året 2020 sett ut baserat på vad som lämnats till återbruken?

Gunnar Weiring, som är verksamhetsutvecklare hos VafabMiljö, har märkt en tydlig skillnad i deras statistik.

– I fraktionen där jordmassor hamnar har det skett en 54-procentig ökning. Jag kopplar det till ett ökat poolbyggande i kombination med ökat intresse för renoveringar av altaner, trädgårdsodlingar och hemester, säger Gunnar.

Annat som märks är i fraktionen för tapet och takpapp. Där har det skett en ökning med 13 procent. Samma procentökning för fraktionen trä. Mängden soffor och sängar som har slängts har ökat på nytt, efter en minskning de två senaste åren.

– 2015 var sista året med ett rotavdrag på 50 procent, det gjorde att det året kom mer material till återbruken än tidigare år. De siffrorna har vi inte tangerat tidigare år, men nu ser vi att 2020 har fått en ny nivå, summerar Gunnar.