Lägenheten är liten, likaså köket. I städskåpet har jag återvinningskärl för kartong och plast. Utanför städskåpet har jag förvaring för returflaskor, metall samt en kompletterande kasse för ännu mer plast. Under diskbänken förvaras glas, restsopor och nedbrytbart avfall. Min hyresvärd har en rätt dålig sopsorteringsbod så jag får ÅKA BIL till Återbruket med avfallet. Typ fyra-fem gånger per år. Känns både onödigt och dumt.

Visst är det bra att vi har system för återvinning men på ett sätt är det också ett system som är byggt för att understödja våra osunda konsumtionsmönster. Vi tror att vi gör stor miljönytta – vi sorterar ju vårt avfall.

Jag menar att vi lurar oss själva och vill vända på tanken. För hjälper det verkligen oss själva och klimatförändringarna att vi köper en massa plast och återvinner det? Jag tycker att vi borde ändra vårt konsumtionsmönster – och därmed utnyttja vår konsumentmakt till att nyproduktion av saker minskar.

Jag är en fis i rymden och av ringa betydelse i det stora hela, säger du kanske nu. Politikerna borde ta sitt ansvar. Visst, det borde de. Men vi måste också. Varför? För att politikerna inte verkar ha klimatet högst på agendan, de tjafsar mest om flyktingar. I väntan på att de tar sitt ansvar måste vi andra göra det. Vi ska inte förringa vår egen makt.

Jag är en fis i rymden och av ringa betydelse i det stora hela, säger du kanske nu. Politikerna borde ta sitt ansvar. Visst, det borde de. Men vi måste också. Varför? För att politikerna inte verkar ha klimatet högst på agendan, de tjafsar mest om flyktingar. I väntan på att de tar sitt ansvar måste vi andra göra det. Vi ska inte förringa vår egen makt.

Från och med den 1 december 2018 tänker jag avfallsbanta och jag bjuder härmed in er att hänga med och få några tips och råd – både här i Gröna Draken och på min blogg avfallsbantning.se.

Hur ska det då gå till? Jo, genom att ta in så lite det bara går i lägenheten ska jag tvinga mig själv att konsumera på ett annat sätt. Jag ska köpa så mycket nedbrytbart det går. Jag kommer behöva välja andra affärer än de jag brukar handla i. När jag köper livsmedel, tvål och dylikt ska jag ha med mig ett kit för att slippa släpa hem förpackningar. Jag ska säga nej till papperstidningar. Om jag behöver nya kläder, möbler, husgeråd ska jag alltid överväga andrahand. Jag kommer att hämta inspiration från en rörelse som kallas för ”Zero Waste”. I min efterforskning har jag exempelvis sett att en persons t-o-t-a-l-a hushållsavfall under ett år fick plats i en normalstor syltburk! True story. Jag tror inte jag går från min nivå till ”zero” på ett år, men…

Mitt mål: vid 2019 års slut har jag bara åkt till Återbruket med hushållsavfall en gång, inklusive plast, tidningar, glas och kartong. Matrester ska jag fortsätta slänga i boden på gården. Jag tar armbryterskan Heidi Anderssons ord med mig in i projektet: ”Genom att börja med sig själv förändrar man världen. Det är vanliga människor som har makten”.

Fakta – detta är ”Zero Waste”:

1. Refuce = Säg nej till icke nedbrytbara material.

2. Reduce = Konsumera färre saker.

3. Reuse = Undvik engångsprodukter, kör sådant som kan återanvändas.

4. Recycle = Lämna det som blir kvar efter 1-3 till återvinningsstationen.

5. Rot = Kompostera.