Pandemin har snabbat på utvecklingen från traditionella kontorsrum till alternativa arbetsplatser. För allt fler företag och organisationer är det inte längre en självklarhet att jobbet ska utföras från den egna kontorslokalen. Men vad betyder förändringen av den fysiska arbetsplatsen för medarbetarna? Och vilka krav ställer det på cheferna? Det tar forskarna inom DIGMA-projektet (Digitaliserad management) vid MDH reda på.

– Vår forskning visar att det nya sättet att jobba på ställer allt högre krav på cheferna, säger Lucia Crevani, forskningsledare för forskningsinriktningen industriell ekonomi och organisation vid MDH, som tillsammans med kollegan Claudia Manca är involverad i projektet.

Lucia Crevani förklarar vidare:

– En arbetsplats är mer än bara en fysisk plats. Den skapar ett sammanhang och en ram som styr vårt arbete. Det försvinner vid hemarbete och aktivitetsbaserade kontor. Du vet inte vem som sitter bredvid dig, vad de gör, var dina kollegor är eller vad är det som är på gång inom din avdelning. Det traditionella kontoret har sina begräsningar men det skapar ett tydligt sammanhang. Det blir med det nya arbetssättet upp till chefen att kompensera för det.

Forskarna menar att vi i dagsläget behöver ta reda på mer om vad själva platsen har för betydelse, som en ”behållare av arbete”.

– Vid aktivitetsbaserade kontor har man fokuserat på aktiviteter, man skapar rum som fungerar för olika aktiviteter, men man har nedmonterat själva platsen. Går du in i exempelvis ett styrelserum eller en kyrka, vet du historiskt sett hur möblerna står, vart du ska gå och hur du ska bete dig. Det är sånt som med tiden outtalat förhandlats fram genom att människor som befunnit sig där gång på gång upprepat sina handlingar. Med tiden tar vi för givet vad platsen innebär. Varje person som kommer in och agerar ger meningsfullhet till platsen, säger hon.

Enligt Lucia Crevani tar man i aktivitetsbaserade kontor bort allt det som förhandlats fram och skapat en mening:

– Det är ett sätt att bryta barriärer, men man tar också bort sammanhanget för medarbetarna. Träder då inte chefen in och skapar ett sammanhang, en trygghet och en social samvaro finns risk att vi skapar ett individualiserat sätt att arbeta på, istället för att kollektivt jobba åt samma håll så att man inte tappar helheten. Det kollektiva är viktigt för att vi ska uppnå en känsla av mening vilket i sin tur leder till ökad chans att uppnå gemensamt satta mål.

Enligt Lucia Crevani behöver cheferna hitta nya sätt att skapa sociala sammanhang som fungerar relationsbyggande för medarbetarna och hitta en struktur för det. Där kan olika typer av digitala, sociala verktyg vara en alternativ lösning.

– Dessa krav läggs automatiskt ovanpå chefens ordinarie arbetsuppgifter vilket kan vara en utmaning. Samtidigt blir det viktigt att sätta gränser för hela avdelningen. Det blir viktigt att tydliggöra hur och i vilken omfattning medarbetarna behöver vara tillgängliga för chef och kollegor. Ett öppet samtalsklimat där man tillsammans sätter spelreglerna är en framgångsfaktor, säger Lucia Crevani.