Pressbild Prylberget RK

Robin Paulsson och Katarina Graffman riktar ljuset mot hållbar konsumtion i UR:s nya tv-serie Prylberget

Det har aldrig varit billigare att köpa kläder, mat och hemelektronik. Vi handlar oss ur finanskriser och skilsmässor. Vi handlar oss genom dagarna. Och vi behöver många gånger inte ens lämna hemmet.

I UR:s nya serie Prylberget utforskar komiker Robin Paulsson vad hållbara konsumtion egentligen innebär, både ur ett individ- och ett systemperspektiv. Till sin hjälp har han antropologen Katarina Graffman.

- Jag och Katarina besöker olika familjer och tar reda på hur vi svenskar konsumerar, vad vi tror är bra för miljön och vilka historier som döljer sig bakom våra vanliga vardagsprylar. Och varför vi beter oss som vi gör. För mig personligen har inspelningen av den här serien gjort att jag har blivit mycket mer medveten om hur vår konsumtion påverkas av saker som vi inte själva styr över, även om vi tror att vi gör det. Dessutom har jag insett hur himla svårt det är att bryta vanor, säger Robin Paulsson.

Prylberget utgår från en pryl kopplad till varje avsnitts tema, och duon tittar på svenskarnas konsumtionsvanor för att sedan göra en bredare helhetsöverblick. Forskare och experter inom miljö- och klimat delar med sig av sin kunskap och lyfter perspektivet från individen till systemet.

- Det ska inte vara ett pekpinneprogram. Skam är ingen effektiv metod att ändra beteende, vilket vi får lära oss av Frida Hylander som är klimatpsykolog. Vi pratar i stället om vanor och att bryta invanda beteenden. Som enskild person är det svårt att åstadkomma stora förändringar, det måste till strukturella omställningar. Samtidigt har var och en av oss ett ansvar. Det är när vi mixar förändringar på individ- och systemnivå som vi kan göra riktig skillnad, säger Katarina Graffman.

Miljöforskaren Victoria Voss förklarar till exempel att storkok är ett smart sätt att minimera matsvinnet men också att vissa plastförpackningar räddar maten från att bli dålig och slängd vilket har större klimatnytta än påverkan. Isabelle McCallister, återbrukskreatör, lyfter fram att konsumtionskulturen kan jämföras med en stor godisbutik - det finns väldigt många fina prylar som nästan inte kostar någonting. Det är svårt att stå emot och vi matas med ständig reklam att fortsätta konsumera, inte minst från influencers. Emma Rex, forskare inom hållbarhet på RISE, framhåller behovet av en mer cirkulär ekonomi när det kommer till prylar. Företagen måste se till att det blir enkelt för konsumenten att byta delar som blir slitna eller laga och reparera det vi redan har.

Totalt blir det sex avsnitt med titlarna Matsvinn, Kläder, Plast, Förnuft och känsla, Trender och Mobilen. Syftet med Prylberget är att uppmuntra till reflektion kring konsumtionsbeteende och vad som påverkar varför vi konsumerar som vi gör och sätta konsumtion i ett större sammanhang.

”Det är när vi mixar förändringar på individ- och systemnivå som vi kan göra riktig skillnad”

Katarina Graffman
Pressbild Prylberget Graffman

Premiär torsdag den 3 mars kl. 22.00 i SVT1 och på UR play

Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle