Det rådande världsläget med pandemi, krig och brutna leveranskedjor har påverkat dagens svenska industri, men Jessica Bruch menar att svensk industri klarat sig relativt bra.

– Min uppfattning är att svensk industri har klarat de senaste årens förändrade läge, med bland annat pandemi och krig, relativt bra. Det finns några olika komponenter som är svåra att få tillgång till för industrin, bland annat är det brist på komponenter som är kritiska för tillverkningen av elektriska fordon. Företagen har dock varit agila och hittat sätt att hantera utmaningarna, bland annat genom att dra bättre nytta av de digitala teknologierna. Exempelvis har de fått mer pålitliga data kopplade till sina leverantörskedjor, säger Jessica Bruch i ett pressmeddelande.

Efter att läst de första kvartalsrapporteringen för i år visar de flesta företag att de gjort ett bra, eller till och med väldigt bra, resultat. Men det finns stora frågetecken kring utvecklingen framöver. Samtidigt har det pratats länge om att vi är på väg in i en lågkonjunktur efter den ovanligt långa högkonjunkturen som vi befunnit oss i. Oberoende av konjunkturläge står industrin inför stora utmaningar att lyckas driva genom den gröna omställningen. De flesta företag arbetar fortfarande på ett i stort sett linjärt ekonomiskt sätt och tillämpar affärsmodeller som är inriktade på snabb konsumtion, produkter med begränsad livslängd och litet ansvar i slutändan för återanvändning och återvinning. Företagen har börjat förändra sina affärsmodeller men stöter på flera utmaningar, vilket påverkar deras förmåga att lyckas.

­–En av de viktigaste nycklarna för framtidens alltmer digitaliserade industri är att tydligt bidra mot minskade utsläpp och en hållbar produktion. Industriell digitalisering spelar en nyckelroll i övergången till hållbar produktion genom att till exempel främja cirkulär ekonomi, optimera energianvändningen och minska avfall och utsläpp. Det leder till både konkurrenskraft och hållbarhet.

Den traditionella affärsmodell som fortfarande existerar i den industriella utvecklingen – och som ofta saknar ett hållbarhetstänk, är svår att förändra.

–Industrin har tagit ett antal initiativ för att lyckas med omställningen mot en hållbar industri för framtida konkurrenskraft och överlevnad, men fokus har framför allt varit mot produkter. För att lyckas måste vi bredda initiativen för att minska miljöpåverkan och utsläppen från fabrikerna samtidigt som vi har människans roll i åtanke för att säkerställa att vi alltid har en tydlig, kompetent och hållbar roll att spela, säger Jessica Bruch.

–De kommande åren kommer vi ha en hög investeringsportfölj vilket ger oss bra förutsättningar att skapa en grund för en effektiv och hållbar industri med människan i centrum. Men då är det viktigt att vi utvecklar och bygger fabriker som kommer vara hållbara under en lång tid framöver. De beslut vi tar nu kommer ha påverkan på lång sikt eftersom det är ytterst sällan som vi bygger nya fabriker eller gör större förändringarna i våra befintliga. Ett problem i utvecklingen är att man oftast tittar på dagens utformning av fabriker och standarden i branschen, men det återspeglar kanske inte morgondagens behov.

–Man har svårt att titta utanför boxen med de möjligheter som digitalisering erbjuder och bygga fabriker på annorlunda sätt. Många fabriker byggdes för flera decennier sedan, med helt andra krav och förutsättningar. Man tar alltså med sig ett relativt gammalt tankesätt i utvecklingen av fabriker, med stor risk att man bygger sådana som inte motsvarar dagens förväntningar och krav. Och har man en gång byggt en fabrik är det svårt att göra några större förändringar, då är endast mindre justeringar möjliga.

För att lyckas måste industrin klara av både den digitala och gröna omställningen. Digitalisering är en förutsättning för en hållbar och konkurrenskraftig industri, vilket dock innebär att industrin måste hantera både den digitala och gröna omställningen som har både olika utmaningar och tempo. Medan den digitala tekniken förändras snabbt är det svårt att arbeta med snabba förändringar i till exempel energiomställningen. Fokus måste vara både på den digitala och gröna omställningen samt den nödvändiga kompetensutvecklingen, parallellt.

–Det är bråttom om vi ska lyckas med omställningen mot en hållbar industri och skapa den värld vi vill leva i. Vi måste tänka och agera långsiktigt, ha ett helhetsperspektiv och hitta helt nya angreppssätt för lösningar som minskar klimatpåverkan i stället för permanenta ohållbara lösningar som vi måste leva med det kommande århundradet. Det är en svår utmaning att kunna vara agil och hitta hållbara lösningar när vi har ett högt tempo och lite tid att agera, säger Jessica Bruch.

–Det viktigaste i en nybyggnation är att ställa rätt krav tidigt, där man också kan ifrågasätta arbetssättet man har idag, för att stödja den gröna omställningen. I Sverige vi har under lång tid visat att vi kan hitta nya, innovativa grepp i produktionsutvecklingen. Det finns goda möjligheter att dessutom bli ett ledande nav för kunskap, innovation och förnyelse i den gröna omställningen. Men det är avgörande att kritiska aktörer som industri, universitet, regioner och kommuner är modiga, villiga att tänja på gränser och har ett nära samarbete.

MDU:s tvärvetenskapligt kompetenscenter med fokus på just dessa utmaningar inom industrin kan sätta fart på omställningen.

– Vi ser till att forskare från olika områden möts och arbetar tvärvetenskapligt och har upparbetade och etablerade processer för att föra ut kunskap genom ett brett kursutbud för yrkesverksamma som ledande partner i livslångt lärande, våra ingenjörsutbildningar som bygger på samproduktion samt våra samverkansplattformer och erbjudande till företag genom till exempel ShiftLabs, säger Jessica Bruch.

• Det krävs en förändring i inställning när det handlar om att tänka cirkulärt och hållbart för framtiden. Det är lätt att tänka som man alltid gjort och då är risken att man missar många möjligheter som kommer med nya verktyg och tillvägagångssätt. Det finns, förutom miljömässiga fördelar, också ofta pengar att tjäna på att arbeta mer cirkulärt och resurssnålt.
• Det är lätt att fokusera på små områden och specifika lösningar, men det är viktigt att se helheten. Att föra in nya digitala lösningar eller arbetssätt kräver också nya kompetenser och en relativt liten förändring kan leda till nya möjligheter inom andra områden i organisationen.

• Kompetensutveckling är väldigt viktig under en omställning. Nya lösningar och teknik kräver ny kompetens inom företaget och det är viktigt att utbilda sin personal i samma takt som man ställer om. Det handlar både om specifika kompetenser för de nya arbetsmetoderna och tekniken men också att säkerställa att alla anställda är med i omställningen och förstår vad som krävs framåt.

• Det är vanligt att bara fokusera på en typ av prioritering när man ställer om sin produktion men det är klokt att tänka på tre dimensioner av hållbarhet; ekonomisk, miljömässig och social. Om alla tre finns med i planeringen kan man säkerställa att man arbetar med en omställning för framtiden där man är konkurrenskraftig samtidigt som man arbetar med hållbarhet för både miljön och människorna i produktionssystemet.
• Slutligen är det viktigt att förstå att det finns hjälp att få, och att det kan vara enklare att göra denna typ av större förändringar om man är en del i ett nätverk eller partnerskap. Det finns alltid andra företag som är i liknande position och om man tar in lärdomar och hjälp från andra så behöver inte omställningen kännas så stor och ohanterlig för det individuella företaget.