I studien ingick högstadieelever från 116 skolor i Stockholms län. Eleverna ombads att ge information om sina tider för sänggående respektive uppvakning, vilka användes för att bestämma deras sömntid både på skoldagar och helger, samt deras preferens gällande sömnens tidpunkt (kronotyp). Förutom att rapportera om sina sömnvanor fick de också svara på frågor om deras upplevda sömnkvalitet, depressiva symtom och självmordstankar.

Ungefär hälften av eleverna sov färre timmar än de rekommenderade 8-10 timmarna under skoldagar. Flera av eleverna rapporterade även att de har en kronotyp (”nattuggla”) som är inkompatibel med när skoldagen startar. I studien framkom att elever som rapporterade depressiva symtom och/eller självmordstankar i snitt sov färre antal timmar per natt än elever som inte upplevde några depressiva symtom eller självmordstankar.

- Huvudresultatet från studien är att ungdomar med kort sömnlängd under skoldagar och dålig sömnkvalitet löper högre risk att drabbas av depression och självmordstankar. Nästan hälften av ungdomarna i denna studie sov mindre än 8 timmar på vardagar, vilket understryker behovet av insatser som syftar till att främja sömn hos ungdomar, säger författare Theresa Lemke vid NASP i ett pressmeddelande.

Att främja sömn hos unga kan ge förutsättningar till bättre hälsa och påverka de ungas utveckling. Det rekommenderas därför att från och med högstadiet och uppåt anpassa skoltiderna efter de ungas senarelagda sömnvanor, som för nuvarande ytterligare förkortas till följd av dagens tidiga skolstart.