Rörelsen bakom Circular Monday grundades 2017 i Malmö och har nu över 500 deltagande företag, organisationer och influerare från hela världen. I Sverige är det över 100 företag som i år går ut med prova-på-rabatter på cirkulära tjänster, som begagnade mobiltelefoner, hyra av prylar och lagning av sina trasiga kläder.

Liv Fjellander, gruppchef för Hållbar konsumtion och resursflöden på IVL tycker att initiativet är bra.

– För att klara Agenda 2030 och Parisavtalet måste vi ställa om vår konsumtion och produktion. Vi behöver stötta cirkulära flöden, från design och tillverkning av produkter och under hela produktens livscykel och sedan säkra att den kan återvinnas på ett bra sätt.

Det innebär att redan när produkten planeras behöver företaget se över dess värdecirkel. Oberoende av om produkten kan återvinnas två gånger eller väldigt många gånger, som vissa metaller. Produkten ska designas för att vara hållbar och ifall den går sönder ska det gå att reparera den. Materialet som används ska så lång som möjligt vara sådant som redan finns i omlopp och produktens olika material ska gå att separera från varandra för att kunna återvinnas på bästa sätt.

– Vi är ofta fästa vid våra ägodelar och många vill underhålla och reparera dem. Det kan idag vara svårt just för att många produkter inte är designade för att hålla och repareras. Det kan också vara svårt att hitta ställen att reparera dem på, men det finns dels reparatörer att anlita såklart, eller håll utkik efter makerspaces, fixotek och verkstäder om du vill göra det själv, säger Liv Fjellander.

Infrastrukturen för reparationer behöver byggas ut och finnas lättillgänglig. Det ger samtidigt stora möjligheter till nya affärer och ny verksamhet. Men det handlar inte främst om att producera och konsumera mer hållbara produkter. Det behövs framförallt en mer hållbar livsstil. Det handlar om hur vi lever, bor, skapar och jobbar.

– Cirkularitet behöver vara en naturlig del av vår vardag, det ska vara lättare att agera hållbart än ohållbart. Men det krävs att det blir en kritisk massa som till exempel börjar köpa begagnat och dela produkter, annars sker inte omställningen, säger Liv Fjellander.

1. Fundera, behöver jag detta? Om det är en present, ge bort något som man kan göra eller uppleva. Vårt konsumtionsavtryck är det vi främst måste minska för klimatet.

2. Dela saker. Köp inte saker du använder sällan. Låna i stället från grannar, kolla lokala Facebookgrupper, Hygglo, Swinga med flera. Flera butiker har också börjat hyra ut saker. Till exempel är årets julklapp ett stormkök, något många har och använder det några gånger om året. Kolla om du kan låna, dela eller ge bort tillgångar till istället för att köpa ett nytt.

3. Köp begagnat. Många butiker erbjuder återanvända produkter i sitt sortiment. Kolla även secondhandbutiker, särskilda avdelningar på återvinningscentralerna och säljsidor på webb och sociala medier.

4. Reparera och uppgradera. Oberoende av om det gäller datorns hårdvara eller möbler så kan man ofta uppgradera sina produkter. Till exempel ge soffan ett nytt överdrag eller mixa och göra om gamla kläder till nytt mode. Det finns verkstäder och fixotek där du kan skapa nytt av gammalt.

5. Behöver du köpa nytt? Kolla efter miljö- och rättvisemärkningar. Ställ frågor till företaget om produkten producerats hållbart. Och köp bara saker du verkligen behöver och kommer att använda länge, och med kvalitet så de håller länge.