Inte lätt att vattna rätt

Förra årets torka gav rekordlåga skördar av bland annat spannmål och potatis. Forskningen visar att mängden grödor inom jordbruket kan minska med upp till 50 procent under ett torrt år, vilket får stora konsekvenser för livsmedelsproduktionen i Sverige.

I augusti 2017 minskade Sveriges grundvattennivå kraftigt jämfört med ett normalt år, särskilt i de centrala och södra delarna av landet. Under sommaren 2018 upplevde Sverige ytterligare en allvarlig torka som drabbade jordbrukssektorn, vattenförsörjningen och energisektorn hårt. Efter förra årets torka så var det många bönder som införskaffade sig bevattningssystem.

– När vi undersökte Skåne förra året var behovet av bevattning detsamma som i Italien. I de torraste av de undersökta områdena behövdes vatten motsvarande 350 millimeter nederbörd för att klara normal skörd, säger Pietro Campana, doktor i energiteknik vid Mälardalens högskola.

Tillsammans med en grupp forskare från bland annat Nasa, universitetet i Maryland och SMHI har han arbetat fram en datorbaserad modell som handlar bland annat om att optimera mängden vatten.

– Många vet inte hur mycket eller på vilket sätt man ska vattna för att få en bra skörd utan att slösa. De kan göra saker och ting värre när de vattnar, för de tänker att de ska tillföra så mycket vatten som möjligt, men vattnar man för mycket så riskerar man istället att övervattna så att skörden minskar, säger Pietro.

Modellen är tänkt att ge bönder riktlinjer för hur de ska hantera en pågående torka. Algoritmerna tar hänsyn till såväl grödors vattenbehov som uppgifter om torkläget och rådande och prognostiserade väderförhållanden. Men även uppgifter om energiåtgång matas in. För att minska risken för torka kan det behövas upp till 3 500 kubikmeter vatten per hektar. Det motsvarar ungefär av en halv simbassäng som är 50 meter lång. Energimässigt behövs det upp till 700 kilowattimmar per hektar odlad mark. Den energimängden räcker för att köra en elbil i 400 mil.

Nu letar han efter finansiering och hoppas att modellen kan vara komma igång så fort det bara går.

– Jag har kontaktat de största lantbrukarna i Västeråstrakten, och på min fritid fortsätter jag att utveckla webbsidan som ska hjälpa lantbrukarna att klara torkan.

Den amerikanska rymd-, väder- och klimatmyndigheten Nasa tar fram satellitdata åt bönder i USA, där man på många håll är mer van vid torka än i Skandinavien. I Kalifornien finns en liknande modell.

– Men vår modell är bättre än den som Nasa utvecklat. Vår är mer funktionell med mer specifika data, inte bara för bevattning utan även för att beräkna skördevolym och energikonsumtion. Modellen kan användas i hela världen, men den kräver kraftiga datorer. En vanlig pc räcker inte, förklarar Pietro.

DSC03366

Pietro Campana, forskare på Mälardalens högskola, håller på att utveckla en modell som ska hjälpa lantbrukare att klara torkan bättre.

Bild: Privat