Det känns onekligen som ödets ironi, skriver Kjell och Marita Gustavsson som arbetade med Gröna Draken under de första 20 åren. De tecknar en bild av en unik tidning som varit en viktig inspirationskälla i Västmanland och som många andra län kastat avundsjuka blickar på.

Unik är ett slitet uttryck. Men i Gröna Drakens fall är det motiverat att använda eftersom tidningen verkligen är unik på många olika sätt. Först och främst finns den bara i Västmanlands län och Heby kommun. Flera försök har gjorts att ge ut liknande tidningar i andra delar av landet, men ingen har lyckats hittills. Åtminstone inte med samma uthållighet.

Det unika är också kombinationen av ett brett ägande och en journalistisk frihet för redaktionen. Gröna Draken ägs av den ideella föreningen Förbundet Agenda 2030 (tidigare Agenda 21) som när den var som störst hade över 80 medlemsorganisationer. Här har kommuner, myndigheter, företag och ideella föreningar arbetat sida vid sida på ett sätt som saknar motstycke. Men inget företag eller någon enskild organisation har kunnat diktera innehållet eller köpa sig redaktionell plats. Gröna Draken är en journalistisk produkt, inte en myndighets- eller företagstidning.

År efter år har Gröna Draken legat i framkant och skrivit om de senaste rönen inom miljö, klimat och hållbar utveckling. Med åren har också texter, bilder och formgivning utvecklats och tidningen blivit lättare att läsa. Totalt har 102 utgåvor med mer än 2 500 tidningssidor distribuerats till 130 000 hushåll. Gröna Draken har intervjuat landshövdingar, ministrar, kommunalråd och företagsledare – men framförallt ”vanliga” västmanlänningar. Människor som, ofta i det tysta, arbetat för att göra världen lite bättre. När deras arbete lyfts fram har de uppmuntrats att göra ännu mer och dessutom inspirerat andra.

Inför den här tillbakablicken bläddrar vi igenom olika nummer av Gröna Draken och slås av den innehållsmässiga bredd tidningen haft. Det är reportage om allt från mat, elbilar, kläder och naturvård till boende, jämställdhet och turism. Gröna Draken startade tidigt en klimatskola och skrev om ekologiska fotavtryck och klimatflyktingar innan begreppen knappast ens var kända. Tusentals västmanlänningar har deltagit i utflykter till länets naturreservat som tidningen under många år arrangerade tillsammans med Länsstyrelsen.

Genom återkommande statistiskt säkerställda läsarundersökningar vet vi också att Gröna Draken har många läsare. Upp emot hälften av alla tillfrågade uppger att de läser hela eller delar av tidningen. Det handlar om en bra bit över 100 000 personer i olika åldrar som Förbundet Agenda 21/2030 har nått fyra gånger per år med en alldeles egen tidning. Hur skulle alla dessa ha fått information om det lokala och regionala hållbarhetsarbetet om inte Gröna Draken funnits?

Genom att ha fokus på privatpersoner och inspirera västmanlänningarna att göra kloka val i vardagen har Gröna Draken haft en roll som ingen annan har i länet. Ta Vett & Watt som exempel, en kampanj som Förbundet Agenda 21 startade som en del av sitt klimatarbete. Tanken var att mer vett (smartare energianvändning) skulle leda till mindre watt (lägre energiförbrukning) och minskat fossilberoende. Om Vett & Watt-artiklar i Gröna Draken kombineras med förbundets och dess medlemsorganisationers egna informationskanaler och aktiviteter blir det inte bara information i största allmänhet. Gröna Draken driver då på utvecklingen och gör skillnad. Dessutom på ett mycket kostnadseffektivt sätt. För kommunerna kostar varje nummer av Gröna Draken inte mer än drygt 50 öre per kommuninvånare – redaktionellt arbete, tryck och distribution inräknat.

Finns det då inte numera andra tidningar som kan ha samma roll som Gröna Draken? Jo, visst skrivs det om klimatkrisen på ett helt annat sätt idag än för 25 år sedan. Men samma tidningar som oroligt rapporterar om flygets klimatpåverkan innehåller vanligen också redaktionella artiklar och annonser om semesterresor till Thailand och andra långväga resmål. Alltså både hållbart och ohållbart på samma gång. Gröna Draken är en av få tidningar som istället tålmodigt lyft fram hoten mot vår gemensamma framtid och konsekvent visat på hållbara lösningar. Dessutom har Gröna Draken tackat nej till ”fossilannonser” och istället prioriterat annonser som ligger i linje med tidningens allmänna inriktning. Det är också unikt.

Ett motiv som framförts för att lägga ner Gröna Draken är att en papperstidning är omodern. Kanske är det så (även om vi tror att papperstidningar kommer att leva länge än). Men om inte allt som byggts upp under ett kvarts sekel ska rasa ihop som ett korthus är det viktigt att Gröna Draken åtminstone lever vidare i digital form. Med minst samma redaktionella styrka som hittills. För det kan väl inte vara möjligt att det är av besparingsskäl i kommunerna och andra i stora organisationer som Gröna Draken läggs ner nu när klimatkrisen djupnar och hela vår existens är hotad?

Oavsett vad som händer med Gröna Draken är vi tacksamma över att ha fått vara med om den här unika resan. Vi har lärt oss oerhört mycket, och i vår egen vardag försöker vi göra vad vi kan för att våra barn, barnbarn och deras efterkommande ska få leva ett lika gott liv som vi har gjort. Även om det krävs politisk styrning och strukturella förändringar är vi nämligen övertygade om att var och en av oss är viktiga. Ingen enskild människa kan göra allt, men alla kan göra något och tillsammans blir vi en mäktig kraft som kan driva beslutsfattare framför oss. Det är i den andan Gröna Draken har verkat. Och förhoppningsvis fortsätter att verka, oavsett om det sker i pappersformat eller digitalt.

Själva arbetar vi vidare med information om det vi tycker är viktigt. De senaste fem åren bland annat i Hälleskogsbrännans naturreservat dit tiotusentals besökare från när och fjärran årligen kommer för att uppleva det som sannolikt är en följd av den globala uppvärmningen. Den stora skogsbranden 2014 har gett oss många tankar om hur sårbart vårt samhälle är inför bränder, stormar, översvämningar och andra påfrestningar som klimatkrisen för med sig. Men utvecklingen i brandområdet ger också hopp. Naturen verkar ha en enorm förmåga att återhämta sig och balansera det vi människor ställer till med.

Till sist, ett stort och varmt tack till alla er som under våra 20 år med Gröna Draken bidrog till tidningens utveckling. Alla skribenter, fotografer, illustratörer och andra som medverkat i tidningen liksom redaktionsråden med många goda idéer.

Och inte minst våra läsare som efter varje nummer troget hörde av sig – med både ris och ros.