Importerade varor står för en stor del. När det kommer till användandet av kemikalier, utsläpp i mark och hav och dåliga arbetsvillkor placeras produktionen av många av våra vardagsvaror i länder där detta inte regleras lika strängt som i Sverige och EU. Även om det är dyster läsning så finns det positiva inslag; det går att förändra, vi kan alla vara med och skapa förbättringar.

För Natalie Löfgren, miljöinformatör hos VafabMiljö, är dessa frågor ett av hennes stora uppdrag: att inspirera oss till att göra rätt. För anställda och elever på skolor, hos företag och organisationer.

Att just inspirera är något Natalie trycker på stort.

– Att använda sig av skam och pekpinnar är inte min filosofi. Så många, inklusive mig själv, har svårt att känna att jag gör tillräckligt. Jag tänker ofta att jag kan göra bättre och tvivlar mellan varven på att allt kommer att gå bra i den takt vi konsumerar idag. Men det är inte tankar jag vill sprida vidare, framför allt inte till den yngre generationen. De behöver inspiration, goda kunskaper och bra förebilder. Vi vet att klimatångesten gror i magen hos många och dagens unga generationer är mer oroade för framtiden än någonsin.

Just nu är Natalie föräldraledig, men arbetet med att vara inspiratör tar inte ledigt. På hennes Instagramkonto @miljomedveten, så är det inlägg som speglar vardagen hos familjen.

– Just nu så är det mycket fokus på barnkläder och barnsaker, vi fått ärva barnvagn och kläder, men resterande har vi kompletterat genom att handla second hand. Både på internetsidor som Sellpy och Marketplace på Facebook men också i second hand butiker. Barnvagn, spjälsäng, kläder, leksaker, det finns ett enormt utbud på andrahandsmarknaden. Det som krävs för att lyckas med andrahandsköp är planering och tid.

Natalie inspirerar till att bli en mer medveten konsument och cirkulent genom att konsumera mindre, och bättre. Hon lyfter gärna avfallstrappans fem steg som är bra att ta stöd av. I första steget bör vi alltså i första hand se till att det skapas så lite avfall som möjligt.

– Det är det bästa sättet att minska användningen av jordens resurser och påverkan på miljön. Särskilt viktigt är det att minimera mängden farligt avfall. Det avfall som faktiskt finns ska vi försöka återanvända, som är trappans andra steg. Det kan vi till exempel göra genom att handla begagnat, skänka bort gamla saker eller lämna dem till second hand-butiker, säger Natalie.

När återanvändning inte är möjligt kommer trappans tredje steg, att återvinna materialet.

– Det gör vi idag bland annat med förpackningar och tidningar men också genom kompostering eller rötning av matavfall och trädgårdsavfall. Om avfallet inte kan materialåtervinnas ska energin i avfallet utvinnas genom förbränning, enligt trappans fjärde steg, säger Natalie.

Saker med begränsad livslängd, till exempel gammal elektronik gör bäst i att återvinnas, för att ta vara på metaller som det råder brist på och få in de i kretsloppet igen.

– I sista steget ska avfall som inte kan hanteras på annat sätt gå till deponering, det som tidigare kallades för soptipp, säger Natalie.

När Natalie besöker ett varuhus eller shoppingcenter ser hon butikens alla kläder på annat sätt än färg, form och pris.

– Jag tänker på hela produktionskedjan, och räknar i stället på jeansen, som hänger snyggt uppradade, i vattenmängd. Vet du att det går åt 11 000 liter rent sötvatten och 1,9 kilo kemikalier för att producera ett enda par, och att 70 procent av ett plaggs klimatpåverkan sker under själva produktionen?

11 000 liter vatten är lika mycket vatten som det krävs för att fylla 70 badkar, släcka törsten hos befolkningen i en mindre svensk kommun eller själv dricka vatten i hela tio år. Jeans produceras därtill ofta i länder där man brottas med konstanta svårigheter att få fram tillräckligt med rent vatten till invånarna.

– Till ett par jeans som inhandlas second hand går det inte åt något vatten alls, och eftersom svenskarna är storkonsumenter av jeans och köper miljontals par varje år, är detta viktiga siffror som kan göra skillnad, tipsar Natalie.

På internetsidor kan man även lägga bevakning på vissa saker som du är letar efter, det kan ta sin tid men då har du planerat för ett framtida köp.

Det är en djungel med att handla på second hand, det tar tid att bli en bra "second hand-fyndare" men det blir en positiv påverkan på vår miljö men också i plånboken.

Att börja någonstans är bättre än att inte göra något alls.

Varje år presenterar Språkrådet listan över nya ord som tagit sig in i svenska språket. 2020 hamnade ordet cirkulent på listan. En cirkulent är en person som har ett tankesätt och en livsstil där det alltid finns en långsiktig och kvalitativ tanke vid behovet av en ny sak eller ett nytt inköp. En cirkulent anser sig vara en användare och inte en ägare av en saks livscykel. Ambitionen är att optimera användandet av saken under dess livstid.

Cirkulenten hyr i första hand produkter vid behov, köper återbrukade varor och lagar det som är trasigt. Det primära beteendet är att låna, byta, hyra, laga och återbruka i stället för att alltid köpa nytt. Vid införskaffandet av något nyproducerat har cirkulenten ett generationsperspektiv och tänker främst på produktens livslängd, möjlighet till rekonsumtion och materialval. Cirkulenten ser behov och funktion framför begär.

Dela med dig

Hjälps vi åt att göra våra prylar tillgängliga för andra, antingen genom försäljning eller genom uthyrning och utlåning, så ger vi våra medmänniskor bra alternativ till att köpa nytt.Så rensa ut hemma och ge dina prylar en andra chans. Utgå från behovet! Behöver du en borrmaskin, eller behöver du ett hål borrat?

Ta hand om dina prylar

För att våra prylar ska hålla länge krävs det att vi tar hand om dem.En pryl som har en lång livslängd kan fylla många människors behov och minskar behovet av att producera nya prylar.Du äger inte en pryl – du tar hand om den åt nästa användare.

Reparera mera

Laga dina saker i stället för att slänga och köpa nytt. Regeringen har minskat momsen på reparationer, så det är nu billigare att reparera sina saker.

Välj kvalitet

Om du behöver köpa en ny pryl, köp en pryl av ordentlig kvalitet som är producerad på ett miljövänligt och etiskt sätt. Gör prylen tillgänglig för andra, så att människor i din närhet kan dela den – i stället för att köpa en till, likadan.

Köp inte nytt – återbruka

Överväg alternativ till att köpa nytt när du behöver något.

Har någon vän det jag behöver, finns det att hyra någonstans eller kan jag köpa det begagnat? Det finns flera företag som jobbar med att upcycla och göra återbrukade prylar av material som annars skulle ha slängts.

Återvinn

Har du prylar som inte går att laga, sälja eller hyra ut? Återvinn dem! En återvunnen pryl är mycket bättre än en pryl som ligger och samlar damm, eftersom nya prylar då kan produceras av återvunnet material.Detta är det sista steget och något vi ska sträva efter först när en pryl inte längre går att återanvända eller laga.

Källa: Medveten konsumtion