Forskningen visar hur maten direkt kan kopplas till risken att utveckla sjukdomar och bekräftar hälsofördelarna med att äta en kost rik på omättade vegetabiliska fetter. Dessutom kunde forskarna se vilka grupper av individer som hade mest nytta av att ändra sina matvanor.

− Vår studie bekräftar att det finns hälsofördelar med en kost rik på omättade växtfetter, såsom medelhavskost. Denna kunskap kan lägga grunden för riktade kostråd till de personer som drar störst nytta av att ändra sina matvanor, säger Clemens Wittenbecher, forskare på Chalmers och studiens huvudförfattare.

Världshälsoorganisationen WHO rekommenderar att mättade fetter ersätts med vegetabiliska och omättade fetter för att minska risken för till exempel hjärt-kärlsjukdomar och diabetes. Men de många studierna på ämnet har begränsningar, och därför finns det osäkerheter i hur relevanta WHO:s riktlinjer faktiskt är.

I den nya Chalmersledda studien analyserade forskarna fetter – lipider – i blodet med en metod som kallas lipidomik. Genom att kombinera lipidomiken med tidigare genomförda interventionsstudier, där människor ätit en kontrollerad kost, och studier som undersöker hur människors hälsa utvecklas över tid, kunde forskarna få en detaljerad bild av sambandet mellan kost, blodfetter och långsiktig hälsa. Den typen av lipider som fanns i deltagarnas blod sammanfattades med en så kallad multilipidpoäng, MLS. En hög MLS innebar en hälsosam blodfettsprofil, med ett högt intag av omättade växtfetter och ett lågt intag av animaliska fetter. MLS-resultaten kopplades sedan till förekomsten av hjärt-kärlsjukdom och typ 2-diabetes. Deltagare med hög MLS – alltså en gynnsam fettprofil – hade betydligt lägre risk att utveckla sjukdomarna.

Studien undersökte också om individer med låga MLS-nivåer, vilket indikerar ett högt innehåll av mättat fett i maten, gynnades av en hälsosammare kost. Forskarna kunde då se att risken för att drabbas av diabetes minskade mest hos människor som haft låga MLS, och som sedan bytt till så kallad medelhavskost, med högt innehålla av omättade fetter. Människor som äter mycket animaliska fetter är alltså de som kan påverka sin framtida hälsa mest, genom att lägga om kosten.

− Matvanor och kost är så komplexa att det ofta är svårt att dra definitiva slutsatser deras betydelse för hälsan från en enskild studie. Vårt tillvägagångssätt att använda lipidomik för att koppla ihop resultat från interventionsstudier* med strikt kontrollerad kost, och långsiktiga studier som mäter förekomst av specifika sjukdomar, kan övervinna de begränsningar som finns inom nutritionsforskningen, säger Clemens Wittenbecher.